Ett vanligt sätt att avlägsna skinnet på älg är att först flå ner älgens bakhasor mot låren, för att sedan fästa skinnet mot backen i någon kedja eller krok och sedan med hjälp av någon lyftanordning hissa upp älgen. Skinnet dras då loss av sig självt och kniven behöver bara användas minimalt.

Alla har vi nog varit med om hur skinnet glider ur snaran eller helt enkelt går sönder när man hissar upp älgen för att skinnet inte håller för den höga belastningen.

Strypsnara

Ett enklare och säkrare sätt är att i golvet fästa vajrar med funktion som en strypsnara och sedan placera en bandyboll som bilden visar. Bollen kommer att fungera som ett stopp och snaran stryper effektivt åt runt bollen utan att skada skinnet.

När du har hissat älgen så högt att du inte kan vara med och hjälpa till med kniven om det skulle behövas så sänker du ner älgen igen och gör ett omtag med bollarna högre upp. Nu kan du hissa igen. I övrigt gör ni som vanligt.

Halva älgen

När ni fått av skinnet dit revbenen börjar eller liknande är det lämpligt att ta av frambenen vid knäleden samt göra snitt in mot bröstbenet och flå lös skinnet runt frambenen in mot kroppen.

När detta är gjort fortsätter ni att lyfta älgen och ni behöver då endast använda kniven vid avlägsnandet av själva skallen. Har älgen horn som ska sparas eller om hornen har rejäla taggar är det bra att ta bort skallen innan arbetet startar. Man repar lätt hornen i backen när älgen hissas och när ni kommit en bit upp kan hornen som hamnar under skinnet göra hål i detsamma.

Allt kommer tillbaka

I dag är älgskinnen inte värda någonting men det är inte många år sedan skinnen själva betalade den statliga fällavgiften vid försäljning. Då gäller det att skinnen är fina och inte har hål från krokar och annat som använts vid fastsättningen av skinnet mot golvet.

Och som med allt annat så kommer saker igen, räkna med att skinnen får en renässans om några år. Om inte, så kommer ni i alla fall flå säkrare och snabbare med denna enkla lösning.

Reportaget publicerades ursprungligen i Älgjakt 2019

The post Förenkla flåarbetet med bandybollen appeared first on Jaktjournalen.

– Nej, i all fall har jag inte hört något om medborgardialog, säger Sören Lundberg, ordförande i Svenska Jägareförbundets jaktvårdskrets i Skinnskatteberg-Surahammar.

– Jag har inte heller hört ett ljud om det, säger jägaren Mikael Seppälä.

Både Sören och Mikael var aktiva löshundsjägare innan vargarna kom. De vittnar om att det fanns en utbredd jaktkultur och gemenskap kring löshundsjakten. Idag är den närmast helt utraderad.

– Förr fanns det en jakthund i stort sett varenda gård på landsbygden i Skinnskatteberg, säger Sören.

Mikael och hans pappa Jouko råkade ut för flera vargattacker och gav till slut upp löshundsjakten.

Bandar på älgjakten

Idag är det är det bara några enstaka entusiaster som fortfarande försöker jaga främst vildsvin med löshund.

– Vi bandar på älgjakten, men jag har skaffat en blandras som jag tänker försöka släppa på vildsvin i höst, men det är en risk man tar. Det är inte roligt att släppa en hund längre, säger Mikael.

– Löshundsjakten har helt upphört för min egen del, och för alla jag känner. Den förekommer inte längre, fyller Sören i.

Vargarna har också medfört att eftersök på trafikskadat vilt får avbrytas i Skinnskatteberg.

– Både med älg, rådjur och vildsvin krävs det ibland att man har en ställande hund. Annars går eftersöken inte att slutföra, säger Sören.

Medborgardialog, sa kommunalrådet

Våren 2021 gjorde Jaktjournalen en serie reportage om hur vargarnas ankomst till Skinnskatteberg fördärvat möjligheterna till löshundsjakt. Vi fick en filmad intervju med S-märkta kommunalrådet Lena Lovén Rolén.

När intervjun var slut ville hon göra ett tillägg och kameran sattes på igen.

– Om vi har jägare som har det som största intresse, och vi har haft en jaktkultur, då känns det ju oerhört sorgligt att de liksom inte kan få utöva sitt största intresse. Så vi får väl bjuda in till lite medborgardialog, lite jaktdialog kanske, sa Lena Lovén Rolén.

– Då kommer jag tillbaka i valrörelsen nästa år, så får vi se vad du kommit fram till, sa Jaktjournalens utsände.

– Välkommen, sa kommunalrådet.

Återkom aldrig

Den 30 augusti kontaktade Jaktjournalen Lena Lovén Rolen för att få till en intervju inför valet. Frågan var framförallt hur det gått med medborgardialogen.

”Nyfiken fråga. Varför innan valet? Kommer ni att intervjua andra partier i Skinnskatteberg? Vilka i så fall?”, skrev kommunalrådet på Messenger den 1 september.

Hon fick svaret att vi var intresserade av en intervju med henne, för att följa upp förra årets filmade intervju.

”Jag ska prata med partidistriktet imorgon. Jag återkommer”, skrev kommunalrådet.

Hon lovade återkomma efter helgen, men det gjorde hon aldrig.

Jakttorn utanför kommunhuset

– Det är klart att det är svårt för en liten kommun att påverka nivån på vargstammen, men de kunde väl i alla fall ha en åsikt – hur mycket vargar ska vi hysa i vår kommun? Nu har det varit en fri tillväxt i princip sedan 2005, säger Sören Lundberg.

Utanför kommunhuset i Skinnskatteberg står ett jakttorn, som också är en skulptur av en älg. Det står där för att jakten är viktig i kommunen, har Lena Lovén Rolén förklarat i Jaktjournalen.

– Det var väl en fin idé när tornet ställdes där, men idag tycker jag inte att det gör någon nytta. Jakten och löshundsjakten överlag var jättestor i Skinnsberg. Sedan dess har det bara gått utför, säger Mikael.

Daniel Mallwitz, handläggare på länsstyrelsen, berättar att det finns fyra kända vargrevir som berör Skinnskatteberg. Det är samma antal som förra året, trots att det var jakt i ett par revir i vintras.

De lokala jägarna vittnar om nya misstänkta revirbildningar.

Drabbar privat också

På söndag är det val i Sverige och det finns i dag en majoritet för att vargstammen ska sänkas kraftigt i landet. Det är KD, M, SD och L som ställt sig bakom det.

Det är bra, tycker Sören och Mikael.

– Vargen drabbar både jakten och privat. Jag vet folk som knappt vågar skicka iväg ungarna till skolbussen, när det är några hundra meter att gå. Jag skickar ungarna 50-60 meter till skolbussen varje dag, och jag känner att det är inte riktigt okej, säger Mikael.

En ny viltmyndighet har också klubbats av en majoritet av riksdagen. Även det är bra, tycker Sören och Mikael.

– Det är Naturvårdsverket som styrt förvaltningen och hittills har inte vi blivit nöjda med det. En toppredator som varg måste ju förvaltas genom jakt. Till slut blir det som med skarvarna, sälarna och björnarna – det måste skjutas enorma mängder med björn för att få till rätt nivå på stammen, säger Sören.

Kalvarna äts upp

Både han och Mikael varnar för att det ser mörkt ut för älgstammen i kommunen. Mikael konstaterar att hans jaktlag såg två kalvar i förra årets jakt. Det blir ingen återväxt när vargarna äter sig mätta.

– Älgstammen går ju ned för varje år. Om några år finns det inte utrymme för någon vettig jakt längre. Jag tror att det kommer att visa sig redan i höst, att det blir svårt att uppfylla avskjutningsmålen. Och det är inte vi jägare som bestämmer hur många älgar som ska skjutas, utan nivåerna sätts av skogsbolagen och länsstyrelsen, säger Sören.

Både han och Mikael uppfattar dock att vargproblematiken inte kommer upp på allvar i debatten.

– De pratar mest om elpriser, räntar och Putin, tycker jag, säger Mikael.

Vanligt med observationer

Så sent som för någon dag sedan sågs en varg knalla omkring i centrala Riddarhyttan.

Och längst ned finns en filmsnutt som skinnsbergsbon Andreas Hjortenstam fångade genom ett fönster i sitt hem. En varg joggar förbi utanför postlådan vid 10.30-tiden i sin jakt på mat.

– Det har blivit så vanligt med observationer att folk inte ens pratar om dem längre, säger Mikael Seppäla.

Både han och Sören röstar och jaktfrågorna är viktiga för dem.

The post Jägare blåsta på utlovad medborgardialog om jakt och varg appeared first on Jaktjournalen.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna fick ihop fler röster än det rödgröna alternativet. Dock fick blocket ingen egen majoritet och det finns risk för att vi får en utdragen process innan det formas en fungerande regering. Först på onsdag väntas ett definitivt valbesked då utlandsrösterna har räknats.

Men oavsett ligger trumfen nu hos högerpartierna och nu ska det bli intressant att se om de kommer uppfylla vallöftena:

• Moderaterna har gått ut med att vargstammen ska sänkas kraftigt och ligga på 170 individer. Detta tycker också Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Skyddsjakt ska bli möjlig efter endast ett angrepp på jakthundar.  

• Liberalerna har en mer vargvänlig rovdjurspolitik. De menar att stammen måste vara livskraftig och hänvisar siffror på populationsstorlek till forskare.

• Moderaterna vill att älgförvaltningsmodellen vi har i dag ska utvärderas så älgen värnas mer.

• Kristdemokrater vill ha utpekade toleransnivåer för viltskador.

• Sverigedemokraterna vill trycka tillbaka vildsvinspopulationen och kraftigt förenkla hanteringen av vildsvin från skott till tallrik.

• Det borgliga blocket vill se över lodjursjaktpremiären så den kan tidigareläggas.

• Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill höja tilldelningen på björn under licensjakten.

• Alla partier i det borgliga blocket vill ha en egen viltmyndighet. Liberalerna svävar lite på målet eftersom de vill att det generellt ska finnas färre myndigheter.

• Småviltsjakt på statlig mark ovan odlingsgräns ska enligt moderater, kristdemokrater och liberaler fortsatt vara tillgänglig för alla. Moderaterna är tydligast och menar att staten även fortsättningsvis ska ha jakträtten och upplåta den. Sverigedemokraterna är något mer försiktiga i sin ståndpunkt och menar att det måste göras en balanserad avvägning.

• Liberalerna vill inte att vapendirektivet genomförs i Sverige så att sportskyttar och jägare drabbas onödigt hårt. Även Moderaterna vill att Sverige inte går längre än EU:s ursprungliga direktiv. Sverigedemokraterna vill helt enkelt avskaffa EU:s inflytande över vapenfrågor generellt.

• Liberalerna, kristdemokrater och moderater vill göra det enklare att skyddsjaga skarv. Sverigedemokraterna vill gå längre och införa skottpengar och arbeta för att EU ser över fågeldirektivet så medlemsländer kan besluta om sin egen förvaltning.

The post Viltmyndighet, sänkt vargstam och bättre älgförvaltning appeared first on Jaktjournalen.

Säkra de viktiga stunderna mellan jaktpassen

De rödmarkerade dagarna under höstjakten är för många människor några av årets viktigaste. Och för att jakten ska bli en avslappnad och njutningsfull upplevelse krävs bra utrustning som tar hand om väsentligheterna, bortom jaktvapen, hundar och pejlutrustningar. En av de tveklöst viktigaste delarna här är kylhållningen av mat och dryck. Tuffa dagar i skogen kräver återhämtning och eftersom mörkret faller skyndsamt så här års spenderas många timmar i och kring jaktstugan. Det finns med andra ord gott om tid för både kulinariska köksbestyr och socialt umgänge.

” Tack vare boxarnas energisnåla kylteknik så förbrukas aldrig mer ström än en vanlig 60 W glödlampa.”

Med Dometics elektriska kyl- och frysboxar i CFX3-serien behöver du inte oroa dig för att något ska gå fel. De kraftfulla boxarna är anpassade efter äventyr i besvärliga miljöer. Stötar, väta, damm och smuts är inget som stoppar CFX3-boxarna att utföra uppdraget: hålla mat och dryck kall ända ner till – 22 grader Celsius. Tack vare boxarnas energisnåla kylteknik så förbrukas aldrig mer ström än en vanlig 60 W glödlampa.

Robust byggkvalité och minimal strömförbrukning

Boxarna i CFX3-serien har förutom en robust ExoFrame-konstruktion med skyddsramar och bärhandtag i aluminium, ett digitalt gränssnitt som du enkelt styr från mobiltelefonen. Genom appen kontrollerar du regleringen av temperaturen samtidigt som du får information om förbrukningseffekten. Boxen ansluts lika enkelt till bilens tolvvoltsuttag som till Dometics litiumbatteri PLB40.

Ta med dig strömmen till jaktstugan

Många jaktstugor ligger utanför elnätverkens täckningsområde vilket ställer till det för den moderna jägaren, som ofta är i behov av en strömkälla. Mobiler, hundpejlar och annan utrustning måste laddas eller rent av förses med kontinuerlig ström. Lösningen för just det här ändamålet stavas Dometic PLB40, ett smart batteri med både låg vikt och hög effekt, samt en hel rad anslutningsmöjligheter som täcker de flesta jägares behov.

”Dometic PLB40, ett smart batteri med både låg vikt och hög effekt samt en hel rad anslutningsmöjligheter som täcker de flesta jägares behov.”

Med ett enda Dometic PLB40-batteri försörjer du exempelvis en Dometic CFX 40-kylbox med upp till fyrtio timmars ström, på en enda laddning. Batteriet är konstruerat för att driva kylboxar och andra 12 V-tillbehör utan landström och tack vare dess lätta och kompakta design klarar du dig en längre tid, utan att vara uppkopplad till elnätet.

Dometic Patrol – en kylbox för varje jakttillfälle

Dometics näst intill oförstörbara kylboxar i Patrol-serien är byggda för att tåla kraftiga stötar, släpas över skog och fjäll, agera stol och inte minst vara den kylhållande tryggheten i extrema miljöer, som vi jägare ofta är tvungna att utstå. Kylboxarna finns i en mängd läckra kulörer och i tre storlekar. Ska du resa lättare och har begränsat med plats så tar Dometic Patrol 20 hand om kylhållningen. Den lilla boxen, som ändå sväljer hela 19 liter har samma viktiga funktionalitet som storebröderna med dräneringshål, tätningslist och smidiga gummifästen för enkel åtkomst av kylvaror.

”Med en Dometic Patrol i packningen kan du fokusera på det viktigaste – jaktupplevelsen.”

Har du lite mer plats är det läge att snegla på Dometic Patrol 35 och Patrol 55 Boxarna har utrymme för 36 respektive 54 liter och fungerar således lika bra för jaktlagsträffen som familjesemestern.

Se till att din jaktupplevelse blir den bästa.

ERBJUDANDE: FÅ 42% RABATT PÅ DOMETIC PLB40 NÄR DU KÖPER EN DOMETIC CFX3 KYLBOX

The post Prylarna som sätter guldkant på jaktäventyret appeared first on Jaktjournalen.

På hemmaplan i Dalarna har Ulf Berg suttit som regionstyrelsens ordförande. Men valet gick inte som han hoppats och Ulf Berg räknar med att han inte sitter kvar som regionordförande – om han inte lyckas sy ihop en koalition med Socialdemokraterna och ytterligare ett parti.

– Det viktigaste i valet, för mig, är att det blir ett regeringsbyte. Nu ser det så ut, men det är inte säkert. Vi hoppas att det fungerar hela vägen fram, säger Ulf Berg.

Viktiga jaktfrågor

Partierna på den borgerliga sidan har drivit många frågor som är viktiga i Jägarsverige. Om läget i mandatfördelningen står sig och Ulf Kristersson kan bilda regering, kommer det att bli förändring på många viktiga punkter, spår Ulf Berg.

– Jag är ganska säker på, att om det blir en borgerlig majoritet, så kommer det här med 170 vargar att bli en verklighet – det är jag helt övertygad om. Däremot, om Magdalena Andersson sitter kvar och ska förhandla med både Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan resultatet bli hur som haver. Ur det perspektivet är det väldigt bra om vi får en ny statsminister, säger Ulf Berg.

Personligen välkomnar han att arbetet med att inrätta en ny viltmyndighet nu kan starta. Han konstaterar att en och annan tjänsteman på Naturvårdsverket har jaktlig bakgrund, men Ulf Berg befarar att den starka fokuseringen på bevarandeperspektiv ”sitter i väggarna”.

En gliring

Han ger sitt eget förbund en gliring.

– Ibland kan jag märka att man från Jägareförbundets sida är lite förtjusta i Naturvårdsverket. Det är klart, har man ett allmänt uppdrag och pengarna kommer därifrån, så blir det svårt. Jag tycker att det är viktigt att vi får långsiktiga spelregler – och gärna med en ny myndighet, som får del av det statliga jaktkortet. Sedan kan Jägareförbundet vara oberoende och ta dialog och kritisera, säger Ulf Berg.

Han valde bort söndagens valvaka till förmån för älgjakt i Arjeplog. Jakten och samvaron med barn och barnbarn vägde tyngre.

– Jakten startade i lördags, men den dagen använde jag till resdag och var med under söndagen. Det var skönt att få sätta sig på pass och fundera lite och hämta energi, säger Ulf Berg.

Har du sett någon älg?
– Nej, det har jag inte men vi hade några igång igår, svarar Ulf Berg.

The post Ulf Berg valde älgjakt framför valvaka appeared first on Jaktjournalen.

Det var Yttersel i Örnsköldsviks kommun som Ida Berggren i fredags fick syn på ett lodjur på en åker, några hundra meter från sitt eget hus.

– Den smög in i tallarna mellan oss och vår granne, och jag tänkte att enda stället den kan ta sig ut i skogen är vid vår lada bredvid vägen, berättar Ida.

Ida fick rätt. Hon smög ut till ladan och på knappt tre meters avstånd kommer lodjuret förbi.

– Jag står och filmar och det var otroligt spännande. Jag kommer aldrig att glömma denna dag!

Enligt Ida finns det fler lodjur i bygden. I vintras tog lo ett rådjur bakom huset, men då såg de bara spåret efter lodjuret.

– Jag tror det finns en hona med unge i närheten också.

Se Idas film här:

The post Film: Här smyger Ida in på lodjuret appeared first on Jaktjournalen.

Två renar har dödats av varg i Idre sameby i norra Dalarna. Länsstyrelsen sa sent i fredags eftermiddag ja till skyddsjakt.

I beslutet radas villkoren för jakten upp och länsstyrelsen skriver bland annat:

”Maximalt tre (3) hundar får släppas efter en och samma varg under ett och samma jakttillfälle. Hundarna bör ha likartat arbetssätt.”

”Jag vet inte”

Varför står det att hundarna ska ha likartat arbetssätt, frågar Jaktjournalens utsände när chefen för viltenheten, Caroline Dickson, nås vid 08.30-tiden.

– Det vet jag inte, erkänner Dickson.

– Jag ska kolla runt med kollegor, tillägger hon.

10.30 har hon inte hört av sig och Jaktjournalen ringer upp igen.

– Nej, jag har inte fått fram något bra svar. Ge mig en kvart till. Jag är orolig för vad du skriver, säger Dickson.

Det är väl intressant att det finns en formulering i beslutet om den ansvariga chefen inte kan förklara, eller?
– Ja, onödigt intressant, svarar Dickson.

”Hundarnas säkerhet”

En halvtimme senare har hon fått tag i svaret och ringer upp.

– Den där skrivningen har att göra med hundarnas säkerhet, att man vill ha hundar som jagar lika fort. Om de inte håller samma takt, utan kommer ifrån varandra, så riskerar man hundarnas säkerhet, att det plötsligt blir en hund som står ensam med en eller flera vargar, säger Caroline Dickson.

När skyddsjaktsbeslut tas kopierar tjänstemännen från tidigare beslut. Det är oklart exakt när ordalydelsen om hundarnas sätt att jaga smög sig in i länsstyrelsebesluten i Dalarna.

Men nu är Caroline Dickson inne på att det inte ska stå så i besluten längre.

– Vi ska se om det behövs, för det handlar ju inte så mycket om omtanke om vargen, utan omtanke av hundarna. Jag tänker att den omtanken står jägarna för, säger Caroline Dickson.

”Det tycker jag är bra”

Den kände rovdjursjägaren Rasmus Boström har varit med om liknande fall, där länsstyrelsebeslut om skyddsjakter innehållit skrivningar som tjänstemännen inte kunnat förklara. Svaret har varit att det handlat om delar som kopierats från tidigare beslut.

Rasmus tycker att det är bra att länsstyrelsens personal är beredda att ompröva.

– Formuleringen känns inte så myndighetsmässig, precis. De som tänker mest på hundarnas säkerhet är ändå hundägarna, säger Rasmus Boström.

Han framhåller dock att det är extremt viktigt att hundar som ska jaga farliga rovdjur, björn men framförallt varg, jobbar bra ihop.

– Blir det ståndskall är det bättre att det är två hundarna där, än att en hund är ensam och den andra kommer sedan. Det är speciellt viktigt när det gäller vargjakt. Att de lyft in det i beslutet visar att de lyssnat på det någon sagt det till dem. Det tycker jag är bra, säger Rasmus Boström.

”Akut”

Beslutet om skyddsjakten på Idres samebys marker offentliggjordes 17.13 i fredags – ett faktum som kritiseras på diverse värnarsidor. De är upprörda över att beslutet då inte kan överklagas under helgen.

– Vi försöker att inte ta sådana beslut sent på fredagar. Men nu bedömdes situationen som akut, säger Caroline Dickson.

The post Varför skriver ni så i skyddsjaktsbeslutet? ”Jag vet inte”, svarar chefen appeared first on Jaktjournalen.

Elin Olausson, 27, från Dingle brukar sedan några år tillbaka följa med sin sambo för att gästjaga med hans jaktlag i Ramsele.

Stor tjur kom rusande

Hittills har hon lyckats fälla två älgar på egen hand. Men inget slår jaktminnet hon har med sig hem från fredagens jakt i Ramsele.

– Vi hade varit uppe en vecka och redan börjat förbereda oss på att åka hem på lördagen när jag fick ett bra pass där flera älgar gått ut under veckan. I hopp om att åtminstone få se en riktig Norrlandsälg satt jag väl någon timme innan det plötsligt började bullra och braka i skogen. Så kom grannlagets hund springande med en stor älgtjur. De kom in cirka hundra meter ifrån mig och kom sedan närmare och närmare – i full fart. Jag väntade tills jag fick en lucka med sikt innan jag drog iväg ett skott. Han var väl 20–25 meter ifrån mig, och där blev han, berättar Elin.

Ett minne för livet

När älgen stupat kom det egna jaktlagets hundar också farande. För att undvika onödigt gruff skyndade sig Elin att koppla den snälla grannlagshunden som försett henne med det fantastiska bytet och en storslagen jaktupplevelse.

– Ja, det var riktigt häftigt. Wow! Jag kände smaken av min puls. Jag var full av adrenalin. När allt går så fort reagerar man ju väldigt instinktivt. Ska man stå och fundera är det ju kört. Det känns fortfarande lite svårt att förstå. Det här blir verkligen ett minne för livet. Detta kommer jag att leva på länge! utbrister Elin Olausson.

Hoppas på brons-trofé

Exakt hur mycket den enorma 14-taggaren väger vet Elin ännu inte. Enbart hjärtat väger 3,2 kilo. Använder man sig av den beräkningsmodell som gör gällande att älgens vikt uppgår till hjärtats vikt, multiplicerad med 100, bör det röra sig om en älgtjur i 320-kilosklassen.

– Det var en riktig bamse. Eftersom vi fick med oss kött hem i fjol, gav jag allt kött till jaktlaget. Men jag fick med trofén hem. Det var ett riktigt pussel att få in den i bilen, med hundar och packning och allt. Nu ska trofén bedömas. Man vill ju se om den räcker för brons, avslutar Elin Olausson.

The post ”Jag kände smaken av min puls” appeared first on Jaktjournalen.

Att notera de fällda älgarnas vikter fyller flera funktioner, inte bara för hur många kilon som hamnar i köttbacken. Man får också en värdefull indikation på älgstammens utveckling om man varje år skriver upp slaktvikt, kön och ålder på de fällda djuren.

Det är ett bra sätt att snabbt se avvikelser och med erfarenhet kan man också förstå varför. Sommaren 2018 var extremt varm och torr vilket bidrog till lägre slaktvikter, framför allt på älgkalvar. Älgforskare har länge kunnat se sambandet mellan torra somrar och lägre slaktvikter.

Avvikelser med tydliga trender kan också bero på betesbrist eller en allt yngre älgstam.

Väg hjärtat

I Lillvikens Jaktlag väger man hjärtat och multiplicera med 100 för att snabbt få en uppskattad vikt. En metod man är nöjda med efter kontrollvägningar av hela kroppar.

Vissa höstar kan älghjärtat bestå av mer fett och för att då få en jämförbar vikt skär man bort överflödet av fettet. Självklart fungerar inte metoden när älgen är fälld med ett hjärtskott.

Tidningen Älgjakt testade metoden på en liten ettårig tjur som hade en exakt slaktvikt på 98,5 kg. Hela kroppen vägdes direkt efter flåning och innan skottrensning.

Vi började med att väga hjärtat utan att skära bort något fett, som i detta fall visade sig ge bäst jämförelse. Hjärtat vägde 962 gram x 100 = 96,2 kg. Att jämföra med den korrekta vikten på 98,5 kg.

Väg bog eller baklår

Andra metoder som också är vanliga för att uppskatta totalvikten är att väga bogen, vilket sägs ska motsvara cirka 10 procent. Ett baklår bedöms väga 18 procent av totalvikten.

Oavsett vilken del man väger är det viktigt att känna till hur man styckar loss dem.

Bogen ska styckas ut mellan hinnorna som sitter mellan bogen och bröstkorgen. Frambenet ska kapas i knäleden.

Baklåret styckas också anatomiskt, bakbenet tas av i hasleden och delas i höftleden med bäckenbenet kvar i resten av kroppen.

Viktigt att komma ihåg är att detta är metoder för uppskattade vikter. Det absolut bästa är naturligtvis att väga hela kroppen i en bra våg.

Artikeln publicerade ursprungligen i Älgjakt 2019.

The post Så kan du uppskatta älgkroppens vikt appeared first on Jaktjournalen.

SVA skriver i ett pressmeddelande att trikiner på björn inte påträffats sedan 2016. Nu har en ungbjörnhona skjuten i Svenstavik i Jämtland visat sig innehålla 37 trikinlarver per gram kött.

För andra gången i år har också ett vildsvin visat sig bära på trikiner. Parasiten påträffades hos en 65-kilos gylta skjuten i Tranemo i Västra Götaland.

Gyltan bar 92 larver per gram kött.

– Detta visar hur viktigt det är att trikintesta kött från vildsvin och björn även om vi inte hittar så många positiva fall per år, säger Eva Osterman Lind, veterinär på SVA:s parasitlaboratorium, i pressmeddelandet från SVA.

”Rejält dålig”

Fyra olika arter av trikiner är konstaterade hos vildsvin. En av arterna, Trichinella nativa, har påträffats i björnkött och har larver som kan överleva flera år i minusgrader.

– I detta fall var mängden larver ganska stor hos vildsvinet och om man hade ätit av köttet utan att hetta upp det hade man sannolikt blivit rejält dålig. Nu när trikinanalyser av vildsvinskött är subventionerade för privatpersoner finns det ingen anledning att inte skicka in prover. Testa alltid köttet innan du äter det! Trikinlarverna dör inte förrän vid upphettning till minst 68 grader, säger Eva Osterman Lind i pressmeddelandet.

Så här skriver Livsmedelsverket om trikiner.

The post Trikiner funna hos björn och vildsvin appeared first on Jaktjournalen.

Bjäred.nu rapporterar att tjuvar tog sin in i ett hus Bjäred i Skåne den andra veckan i september.

De sökte igenom huset och lämna oreda efter sig. De tog sig också in i vapenskåpet där de kom över kontanter och en klocka. Men jaktvapnen lämnade kvar.

– De hade sågat upp vapenskåpet med en vinkelslip och sedan funnit det tillgripna godset, förklarar Sara Merbom, kommunpolis i Båstad för Bjäred.nu.

Sara Merbom förklarar att det är extremt svårt för tjuvar att sälja registrerade vapen.

– Då måste man vara djupt inne i den illegala vapenmarknaden och det var nog inte dessa tjuvar, säger hon till nyhetssajten.

The post Inbrottstjuvar öppnade vapenskåpet men lämnade kvar jaktvapen appeared first on Jaktjournalen.

Bedömning av älghorn skiljer sig från bedömning av rådjurshorn. Vikt på trofén är inte intressant när det kommer till älgar. Här är det centimetrar som räknas.

Hampus Fardby, Skattegårdens Jakt och Vilt kokar och bedömer ett stort antal älgtroféer varje år och många av dem är rejäla skoveltjurar från Jämtland. Med andra ord har han ganska bra koll och kan se nästan direkt om en tjur kvalificerar sig till guldmedalj.

Testobjekt

För ett par år sedan fällde undertecknad en fin älgtjur i Ströms Vattudal. Någon bedömning har aldrig gjorts och därför krokades hornen ner från väggen och togs med till Hampus i Hindås.

– När man bedömer älgtjurar skiljer man på stånghorn och skovelhorn. Stånghorn ska ha många, långa och grova taggar för att nå medalj. Skoveltjurar bör istället ha rejäla skovlar, säger Hampus.

En anledning till att mitt eget horn inte bedömts är att kamraten bedömde sitt likvärdiga horn som hamnade på runt 285 poäng, alltså silvermedalj, mitt i valörspannet. Nu när chansen fanns passade jag naturligtvis på. Om inte annat kanske resultatet kan ge mig en möjlighet att överglänsa kompisen och kamratliga gliringar är alltid kul runt lägerelden.

Tre mått räcker

Enligt Hampus kan man, om man har ett måttband med sig redan direkt konstatera om en tjur förväntas passera 300 poäng och guldmedalj.

– Jag vill poängtera att hornen naturligtvis måste mätas noggrant av en utbildad och godkänd trofébedömare för ett formellt intyg men formeln ger i alla fall ett bra grundunderlag, säger han.

De tre mått man behöver ta är de som var och en för sig ger rejäla poängandelar. Det gäller utlägg, vertikal hornlängd samt skovelbredd.

– Är utlägget en meter eller mer, hornets snittlängd eller medellängd en meter, samt snittbredden eller medelbredd på skovlarna minst 25 centimeter har de en potentiellt guldskovel.

Så mäter du

Utlägget mäts ovanför rosenstockarna och parallellt med dem. Mät mellan de yttersta taggarna. Skovelbredden mäts på tvärs över en skovel på de bredaste stället från en taggdal. Man kan mäta hela vägen runt och dela med två för att få fram bredden.

Skovellängden är lite svårare att mäta eftersom man ska följa skovelns naturliga form. Mät från den nedersta främre taggen och följ den tänkta linjen till den bakersta taggen.

På mitt horn skapades lite guldvittring vid snabbuträkningen. Utlägget var drygt 98 cm, skovelbredden närmare 27 centimeter och den vertikala skovellängden styvt 90. Men det är centimetrarna som räknas och vid Hampus noggranna, fullständiga bedömning föll hornet på målsnöret. Summan blev 297,3 poäng. De tre faktorerna 1 meter, 1 meter och 25 cm verkar stämma bra. Drömmen om guldtjuren lever vidare.

Lycka till med älgjakten nu och era bedömningar.

Publicerades ursprungligen i Älgjakt 2020.

The post Guide: Håller älgskoveln guld? appeared first on Jaktjournalen.

Mathilda Evaldsson bor i Dala-Järna i Dalarna men fick skjuta doublé på älg i Norrbotten.

Jaktjournalen når först hennes sambo, Sakarias Nilsson.

– Tänk att det aldrig är någon som vill prata med mig nu för tiden, säger Sakarias och skrattar.

– Nej, det var roligt att det gick bra för Mathilda, tillägger han.

Han fick en plats i ett jaktlag i Säivis mellan Kalix och Haparanda för sex år sedan. Året efter blev hans pappa också med i jaktlaget.

Inget läge tidigare

I år blev det även en plats i laget för Mathilda. Hon tog jägarexamen för några år sedan och har jagat älg i Värmland tidigare. Men då har hon aldrig fått så bra läge att hon vågat skjuta.

Det ändrades på premiärmorgonen i år.

– Vi började jaga klockan fem och jag satt i ett torn på ett gammalt, uppväxt hygge. Strax efter sex såg jag plötsligt att det kom tre älgar, berättar Mathilda.

Först kom en kalv och sedan en större älg. Mathilda tänkte att det var kon, men sedan såg hon att älg nummer två hade horn.

– Sedan tog det någon sekund och då kom en större tjur, en udda sextaggare, berättar Mathilda.

Hon hade cirka 60 meter till älgarna, som kom i sakta mak – tjurarna stannade till emellanåt och gnuggade hornen i träden.

Men sedan ställde sig den större tjuren med full bredsida mot hennes pass. Hon sköt och kände att skottet tagit perfekt.

Ganska snabbt fick hon läge på pintjuren och sköt den också.

– Det blev ett hjärtskott och ett lungskott – de blev kvar på platsen, berättar Mathilda.

”Imponerade kanske”

Kalven rusade fram emot hennes torn och hon hade den på endast 15 meters avstånd.

– Det andra skottet, mot pinntjuren, var jag lite osäker på. Därför sköt jag inte på kalven, säger Mathilda.

Hon finner det märkligt att kalven kom med två tjurar. Men kanske har kon dukat under, för i grannlaget fick man också tag i en ensam kalv som fälldes.

Vad säger gubbarna i laget när du skjuter två älgar första morgonen?
– De är nog glada, imponerade kanske, säger Mathilda och skrattar.

The post 20-åriga Mathilda sköt doublé i älgjakten appeared first on Jaktjournalen.

Vargen sköts i söndags kväll. Informationen från Anita Bergstedt, chef på viltenheten vid länsstyrelsen i Västra Götaland, är knapphändig.

Hon vet att det är en vuxen varg som fällts och att området ligger inom det nybildade reviret Viken, som ligger nära Skövde och Tibro.

– Jag vet inte de exakta omständigheterna kring händelsen. Men vår personal har bedömt att vi inte lämnar ärendet vidare till polisen, säger Anita Bergstedt.

Enligt obekräftade uppgifter till Jaktjournalen har den vuxne varghanen skjutits i anslutning till en kohage.

– Det är vår handläggare Nelly Grönberg som har detaljtuppgifterna, men jag vill minnas att det var en kohage, säger Anita Bergstedt.

Alfahannen?

Det ska ha varit en lokal jägare ute på jakt som såg att tre vargar som närmade sig kohagen. Han bedömdes situationen så allvarlig att han sköt verkanseld mot varghanen.

Länsstyrelsens personal i Västra Götaland informerar normalt befolkningen om rovdjurshändelser, via SMS. Men så har inte skett i det här fallet.

– Vi går ut med information när det varit angrepp, då djur skadats eller dödats och det finns risk för fler angrepp. Det är för att människor ska kunna skydda sina djur. I det här fallet bedömde vi inte att det behövdes, säger Anita Bergstedt.

Är det inte viktigt att människor i området får information om en sådan händelse?
– Här fanns inget slaget byte som de kunde återvända till. Vargarna kan ha passerat många gånger utan att någonting hänt, svarar Anita Bergstedt.

Jaktjournalen har sökt länsstyrelsens handläggare Nelly Grönberg men inte lyckats nå henne.

Vikenreviret bekräftades i år av länsstyrelsen. Därför är det inte osannolikt att det är alfahannen som skjutits.

Jaktförordningens paragraf 28 ger människor rätt att försvara tamdjur mot rovdjursangrepp.

The post Vuxen varghane fälld med stöd av paragraf 28 i Västra Götaland appeared first on Jaktjournalen.

– Det var en stor upplevelse helt klart, säger Emilia som när Jaktjournalen ringer upp står i slaktboden och styckar älg.

–Jag jagade med ett av de jaktlag jag är med i Rossön inte långt hemifrån. Jag postade vid en liten myr och gråhunden hade rest en björn.

Björnen hade lyckats lura bort hunden och det var ganska stilla på passet.

– Solen sken och jag satt och hade skönt. Så hörde jag ett knäpp och vände mig mot skogsbrynet. Plötsligt kommer det en björn mot mig. Den har inte bråttom utan stannar upp 20-25 meter framför mig med bredsidan mot passet.

Försvann

Emilia skjuter ett skott och björnen tecknar och försvinner sedan bakom lite ris. Hon förväntade sig att björnen låg där den försvunnit ur sikte, men den var inte kvar där.

– Jag meddelar över radion vad som hänt och hundföraren är snart på plats och släpper på sin hund. Den börjar skälla ståndskall drygt 100 meter ifrån skottplatsen inne i skogen. Hundföraren skyndar sig dit och kan avfånga björnen.

– Detta är den första björnen jag fäller och jag kommer leva på minnet av denna jakten länge, säger Emilia.

Förvaltning är viktigt

För henne är det självklart att björnstammen ska förvaltas via jakt.

– Vi har en stor björnpopulation där jag bor och vi behöver minska den. Björnarna tar älgkalvar och det märks på älgpopulationen. Vi har väldigt lite kalv här på skogen. Ser man ett litet kalvspår när man är ute blir man helt varm i kroppen.

Emelia berättar att hon häromdagen släppte en älgkviga som kom i pass.

– Vi ska vara rädda om hondjuren. Jag hoppas att hon nästa år får en kalv.

Sålde köttet – behöll skinnet

Björnen Emilia fällde såldes till en viltuppköpare och kommer bli mat.

– Det känns bra att den kommer användas. Jag har lämnat in skinn och kranium hos en konservator till beredning.

Du som är kock och jämtlänning, gillar du björnkött?

­– Björnkött har en ganska tydlig viltprägel i smaken. Jag föredrar att laga till och äta yngre björnar. Rätt tillagat blir det gott. Kanske med en blåbärssås som passar till den vilda köttsmaken.

The post Mästerkocken fällde björn appeared first on Jaktjournalen.

Jaktjournalen berättade på onsdagskvällen att en vuxen hanvarg skjutits med stöd av paragraf 28 i Vikenreviret som ligger i Västra Götaland.

Chefen för viltenheten vid länsstyrelsen i Västra Götaland, Anita Bergstedt, sade på onsdagskvällen att vargen enligt länsstyrelsens bedömning skjutits i enlighet med paragraf 28.

Bergstedt kunde dock inte redogöra för de exakta omständigheterna utan hänvisade till besiktningsman Nelly Grönberg.

– Det var en man som var ute och kollade på jaktmarkerna och tittade efter räv, rådjur och eventuella grävlingsgryt att träna hund i. Han hade vapen med sig och hade tänkt skjuta om det kom något djur som var jaktbart, berättar Nelly Grönberg.

20.30-tiden

Vid 20.30-tiden passerade mannen ett fållsystem med hagar där det vistades unga nötkreatur. Då fick han se minst två vargar och anade en tredje varg i närheten. En av vargarna var på väg mot nötkreaturen.

– Han viftade med armarna och skrek och stampade, sedan sköt han vargen på cirka 80 meters avstånd. Han träffade bakom ena frambenet och vargen gick ungefär 30 meter efter skottet, säger Nelly Grönberg.

I paragraf 28, som ger människor rätt att försvara tamdjur vid rovdjursangrepp. Man måste först försöka skrämma rovdjuret, sedan får man döda det.

”…när rovdjuret angriper och skadar tamdjuret eller om det är uppenbart att ett sådant angrepp är omedelbart förestående…”, står det i paragraf 28.

Redogjort för chefen

Nelly Grönberg vill dock inte berätta exakt vad som föregick händelsen då vargen sköts nära korna i söndags kväll.

– Jag förstår inte vad syftet skulle vara. Jag har redogjort för min chef om händelsen, säger Nelly Grönberg.

Det har funnits indikationer på att vargparet i Vikenreviret fick valpar i våras. Människor har bland annat rapporterat att de hört ylande vargar i reviret.

Vargen som sköts var en vuxen hane som vägde 44 kilo. Man misstänker att det är alfahanen i Vikenreviret – en varg med skandinaviskt ursprung.

– Det är den enda varg i området som inte betraktats som genetiskt viktig. Övriga vargar i flera revir är avkommor födda i Tivedenreviret, säger Nelly Grönberg.

”Som stövare”

DNA-prov är taget och kommer att visa om misstanken stämmer, att det är alfahanen som fällts.

I området är älgstammen svag, men det finns gott om annat vilt, enligt Nelly Grönberg.

Enligt vargforskare Olof Liberg väger vargvalpar omkring 20 kilo så här års.

– De är ungefär lika stora som stövare och börjar ungefär nu kunna vara med på jakt. Det är kanske litet tidigt, men inte omöjligt, säger Liberg.

The post Locket på om detaljer kring paragraf 28-skott som fällde varg appeared first on Jaktjournalen.

Det var i lördags som en hundägare vände sig till polisen för att berätta att hans hund nosat upp ett rådjur som låg, förmodat påkört, på marken i närheten av Södra Långvattnet i östra Mölndal.

Verkade vara blind

Inringaren uppgav bland annat att han kunnat gå ända fram till bocken och att han därför uppfattat den som blind.

Eftersöksjägare skickades ut. Men bocken gick inte att hitta. Den hade lämnat platsen där hundägaren påträffat den.

Skjuten med luftgevär

När eftersöksjägaren dagen därpå lyckades lokalisera det skadade rådjuret med hjälp av sin hund visade det sig att anmälaren haft rätt. Bocken var helt blind, på grund av att någon skjutit den i ögat med luftgevär.

Kraftigt avmagrad vinglade bocken omkring några hundra meter från platsen där den hittats dagen innan. Att den lidit svårt under en längre tid var uppenbart.

Avlivades på plats

Skottet mot bockens öga hade gett upphov till en allvarlig sårskada som nu var starkt infekterad.

Med tanke på djurets svåra lidande och dåliga allmäntillstånd var avlivning det enda rätta. Jägaren tog med sig rådjuret hem för att undersöka kroppen närmare. Då upptäcktes fler skottskador.

Även i bockens bog satt ett antal luftgevärskulor, helt nära hjärta och lungor.

Sköts redan i våras

– Jag blev väldigt ledsen. Köttet luktade illa och kring skotthålen var det inflammerat med vätska i gult och grönt. Det är ju blykulor som skapat infektionen och jag skulle gissa på att den blev skjuten redan i våras, säger Roy Blad, skyddsjägare i Mölndal till Mölndals-Posten.

Har gjort polisanmälan

Fynden gjorde att teorin om att rådjuret blivit påkört helt kunde avfärdas. Vad som hänt råbocken har nu polisanmälts.

Det är andra gången Roy Blad kallas ut för att skyddsjaga rådjur som skjutits med luftgevär.

– Tyvärr tror jag det är vanligare än man tror att någon plockar fram ett luftgevär och skjuter mot djur, säger han till Mölndals-Posten.

The post Svårt lidande rådjur avlivades appeared first on Jaktjournalen.

Jaktjournalen ber Ligné analysera valresultatet, som i skrivande stund är att blocket med SD, M, KD och L får 176 mandat i riksdagen. S, V, C och MP stannar på 173.

Men det är inte valresultatet i sig som gläder Ligné eller Jägareförbundet.

– S, till exempel, har i några frågor gått längre än partierna i de andra blocket. Det känns som det borde kunna levereras ganska rejält och med ganska breda uppslutningar. För de flesta säger samma saker och vill samma saker, åtminstone sa de så före valet. Jag har inte sett några tydliga skillnader mellan blocken i de debatter vi har haft, säger Daniel Ligné.

Han räknar upp frågor som det råder stor enighet kring:

Skyddsjakt på varg redan efter första angreppet.

Att människor i Sverige ska kunna jaga i svenska fjäll.

Att vargstammen ska sänkas rejält, till 170 vargar.

Tydliga direktiv

– Om vargstammens storlek krävs ett nytt politiskt beslut, som jag ser det. Och så krävs det tydliga direktiv till Naturvårdsverket. Nu får vi se i slutet av september, när besluten om licensjakt kommer. De tongångar jag hört från länsstyrelserna är att de nog snappat upp att nu behöver vi skjuta betydligt mycket mer varg. Jag är försiktigt positiv, även om man kanske inte ska vara det i vargfrågan, att vi får en jakt som sänker vargstammen, även om vi inte kommer ned till 170 redan i vinter, säger Daniel Ligné.

Jaktjournalen har sökt kommentarer kring vargfrågan på bred front. Ingen inom förvaltningen eller forskningen vill uttala sig om majoritetsbeslutet i riksdagen, att vargstammen ska ned kraftigt. Det som en för känslig fråga.

En ståndpunkt har kommit upp flera gånger är ”vad fan tror du EU säger då?”

Det är ett argument som Daniel Ligné hört i tio års tid.

– Men vi kommer ju aldrig att få veta, om vi inte testar. Det var en fråga vi hade uppe i debatterna på mässorna: Är ni beredda att ta fighten med EU? Då sa både S och C och de som nu bildar regering, att självklart ska vi göra det. Vi kan inte sitta med mössan i hand och vara rädda för EU, för då får vi en ständigt växande vargstam, säger Daniel Ligné.

”Rädd som en harpalt”

Men faktum kvarstår, att EU har ett ärendet om svensk överträdelse i vargpolitiken öppet sedan omkring ett årtionde tillbaka. Vad säger du om det?
– Jag tror att EU har utnyttjat att Sverige är rädd som en harpalt. EU har varit väldigt nöjd med konstruktionen, att skrämma Sverige, men det går inte i all evighet, säger Ligné.

Han pekar också på att vargstammen vuxit ordentligt inom andra EU-länder och tror att även EU-tjänstemän, som tidigare bromsat vargjakt, nu är inne på att det krävs rejäl vargjakt.

Frågan om ny viltmyndighet är den som Ligné upplever som mest splittrad i svensk politik. Han ser en skillnad mellan blocken, men även inom blocken.

– Vi träffade flera partier i Almedalen och det märktes att man är inte helt överens i partierna heller. Lite grann är det att vi vet vad vi har men inte vad vi får, kommenterar Ligné.

”Tycker minst om jägarna”

När det gäller fjälljakten, och om det är staten eller samebyarna som ska förvalta jakten, hoppas Ligne på renmarkskommitténs utredning och att politikerna sedan beslutar om ny lagstiftning.

– Alla går och väntar vad Renmarkskommittén ska komma fram till – det blir otroligt viktigt. Där är vi lite bekymrade, det kändes som om kommittén bestämde sig för vad den ville först, sedan ville man hitta argument för det. Men nu när kommittén fått förlängd tid tror jag att de hinner dyka lite djupare i frågan, säger Daniel Ligné.

På det hela taget är Ligné alltså nöjd med det politiska läget för den svenska jakten. Det är bara Miljöpartiet han upplevt som ett problem för jägarkåren.

– Ja, det är de som varit mest kritiska och inte varit med på våra debatter och inte kommit med svar på alla frågor. Det är nog det parti som tycker minst om jägarna – det är vad jag upplevt under den här mandatperioden, sammanfattar Daniel Ligné

The post Det ser bra ut för jakten, tycker Ligné när han analyserar det politiska läget appeared first on Jaktjournalen.

För dem som någon gång kört skoter, motorbåt eller gräsklippare utan hörselskydd är det här viktig information. Har du dessutom kört motorsåg eller snickerimaskiner utan skydd då måste du fortsätta läsa. Med stigande ålder upptäcker man hur extremt viktigt det är att höra bra, speciellt som jägare.

Jag vet exakt vilken dag det var när jag första gången förstod att jag hade problem. Vår gamle kung hade dött och vi fick ledigt från gymnasiet, så jag drog naturligtvis till skogs på fågeljakt! Jag jagade utan hund och stannade på ett strategiskt valt ställe och började locka på järpe.

Bullrande uppflog

Jag visste sedan tidigare att det fanns ett par järpar i närheten, men började misstänka att höken eller någon annan hunnit före. Tiden gick och när jag reste mig för att gå vidare lättade två järpar inom hagelhåll. Jag hade tidigare misstänkt att järppipan slutat fungera eftersom den hördes dåligt, men nu förstod jag att min karriär som ”järpblistrare” var över. Hörseln hade fått sina smällar och jag kunde inte längre höra de högsta tonerna eller järparna.

Hörselskadan var ett faktum

En sommar på sågen, militärtjänstgöring på en flygflottilj, kombinerat med skeet- och jaktskytte, gjorde inte saken bättre. Det var mer än vad hörseln klarade. 45 år senare har jag hörapparater för att klara det vardagliga.

När det gäller jakten har jag prövat de mesta som finns på marknaden från formgjutna hörselskydd, som klipper skott­ljuden, till vanliga kåpor. Mitt bästa tips är att vara rädd om hörseln och använda hörselskydd så ofta som möjligt. När hörseln till sist avtar ska man skaffa det bästa hjälpmedel som finns.

Hörselproblem vid jakt

Under jakt är det många som använder hörselkåpor som förstärker ljudet rakt av, utan hänsyn till olika typer av hörselproblem och som sedan stänger för höga skott­ljud.

Numera finns formgjutna personliga hörselskydd som stänger för skadliga skottljud, samtidigt som de kan förstärka det man inte längre hör. Med en hörslinga runt halsen, som kopplas till komradion, får man ljudet direkt in i öronen.

3 smidiga hörselskydd för jakten

3M Peltor – ställbar i tre ljudnivåer

I 3M Peltors öronproppar kan man ställa in tre olika ljudnivåer. Det innebär att om det blåser när man sitter på pass kan man ställa ned nivån på den vindutsatta sidan men ändå få hjälp med hörseln. Den nya modellen OR, har en ip-klassning på 67, vilket innebär att de klarar 30 minuter under en meter vatten. I mjukvaran har man tagit bort funktionen att mikrofonen stängdes av när man vistades i tysta miljöer för att bland annat inte missa viktiga ljud under jakt.

Modellen har fyra förstärkningslägen och flera storlekar på öronpropparna. Man kan köpa till en halsslinga för att få ljudet från komradion direkt in i hörapparaterna.

Öronpropparna klipper även skadliga och höga ljud. Peltor LEP 200 EU (OR) levereras i en plastbox som även fungerar som laddstation, vilket innebär att öronpropparna alltid är laddade när de behövs. Det finns även en mindre modell, LEP 100, där man får ladda med USB och inte har möjlighet att direktkoppla ­kom­radion. Öronpropparna är CE-godkända.

Pris: LEP-200 EU OR 7 095 kr, LEP 100 EU OR 3 200 kr.
Kontakt: www.3msverige.se

Hear Nordic – formgjutna öronproppar

Hear Nordics har ett sortiment med tre modeller för jägare. Först beställer man tid och företaget gör en avgjutning av örat och sedan tillverkas öronpropparna i silikon för bästa passform.

Modellen har fem olika program för jakt och skytte.

Med en halsslinga får man ljudet från kommunikationsapparaten direkt in i öronen.

Öronpropparna har cirka 400 timmars batteritid. Propparna bryter för ­skadliga impulsljud som överstiger 135 decibel. Det är även möjligt att ställa volymen så att de kompenserar för lindrigare hörselnedsättningar. Öron­propparna går att få i 33 olika färger.

Modellen DX5 är den som passar jägare bäst, men om man till exempel vill använda proppar vid skytte passar både DX1 och DX3. Dessa kan dock inte ­användas med halsslinga. Skyttar som skjuter inomhus kombinerar ofta öronpropparna med att använda kåpor som även skyddar mjukdelarna kring öronen.

Med i paketet ingår förutom utprovning, halsslinga, batterier, rengörings­artiklar, väska och en keps. CE-godkänd.

Pris för DX 5: 9 995 kr.
Kontakt: www.hearnordic.com

ShotHunt – hörselskydd med medhörning

Propparna förstärker svagt ljud och tar bort allt skadligt högt ljud över 80 decibel. Propparna ger tillsammans med T-Coil-slingan en enkel sammankoppling med jaktradio som ger ljudet direkt i öronpropparna. Propparna har steglös volymkontroll för respektive öra. Tre olika storlekar på öronadapters medföljer.

Med hörapparatsbatteri har propparna närmare 200 timmars drifttid (när man aktiverar batterierna är hållbarheten 1-2 veckor).

Propparna är skyddade mot vatten, fukt, svett och korrosion.

Med paketet följer ett förvaringsetui. Sex öronadapters (smal, medium och large) Sex hörapparatsbatterier modell 312, samt en rengöringsborste.

Pris: 4 995 kr.
Kontakt: www.hylte-lantman.com

Med reservation för eventuella prisändringar.

Reportaget publicerades ursprungligen i Jaktjournalen nr 8, 2021

The post Guide: 3 smidiga In ear-hörselskydd appeared first on Jaktjournalen.

Det var för sju år sedan som tvåbarnspappan Jonas Johansson, 37, kom på idén till Jakten för alla. Inom ramen för initiativet ville han skapa möjligheter för funktionshindrade att ta sig ut i skogen och jaga.

– Jag är funktionshindrad själv. Jag är lårbensamputerad sedan jag var elva år på grund av cancer. Redan i den åldern brukade jag sedan länge följa med min pappa och farfar ut på jakt. När jag fick beskedet trodde jag inte jag skulle kunna jaga mer. Men det visade sig att det går bra att jaga på ett ben, berättar Jonas.

Jobb som viltvårdare

Faktum är att Jonas Johansson efter hand blev så skicklig på att ta sig fram i skogen att han vågade sig på att utbilda sig på gymnasiets treåriga program Jakt och viltvård. Därefter följde två år som viltförvaltare på en gård.

Att hoppa fram på kryckor i skog och mark sliter dock en hel del på kroppen. Så efter ett tag bytte Jonas bana och började arbeta i jaktbutik i Götene. Där blev han något av en lokal jaktkändis under de 14 år han var affärens ansikte utåt.

Rekord på älgjakten

Numera monterar han luftgevär på en industri. Jakten för alla är ett ideellt fritidsengagemang som under de sju år Jonas hållit på med det vuxit rejält. Det är inte bara antalet deltagare som blir allt fler. Allt fler sponsorer och samarbetspartners som skapar möjligheter till spännande jaktupplevelser har också upptäckt rörelsen som Jonas dragit igång.

– Under 2021 var vi ute på fem olika jakter, med varierat antal deltagare. I år blev det deltagarrekord på älgjakten. Alla 15 platser var fyllda och intresset för att vara med var så stort att det bildades kö, berättar Jonas Johansson.

”Får gå som det går”

Hittills har en älg fallit för Jakten för allas kulor under vart och ett av de tre älgjaktstillfällen som erbjudits. I år blev det en kalv.

Jakten för alla har enbart plats för personer med funktionsnedsättning. Verksamheten riktar sig både till den som har jägarexamen och till den som aldrig tidigare hållit i ett jaktvapen.

– Det finns ganska många ställen där det är ganska lätt att komma ut. Men många som har en funktionsnedsättning vågar sig inte ut med de vanliga jaktlagen. Det krävs lite mer och det tar lite längre tid att ta sig fram när man har ett funktionshinder. Våra deltagare har olika hjälpmedel. Ingenting är fel. Det får gå som det går, förklarar Jonas Johansson.

Siktar på föreningsstart

Jonas älskar visserligen att fixa, trixa och laga mat. Det senare så mycket att han till och med fått möjlighet att vara med i TV4s mattävling Sveriges Mästerkock.

Men nu har Jakten för alla blivit ett så stort åtagande att det börjar vara svårt att hantera för en ensam, ideellt arbetande, ledare.

– Ja, det har blivit lite för stort för en person. Så jag kommer att börja ta hjälp av andra. På lång sikt är tanken att vi ska bilda en förening. Då blir det lättare att få tillgång till fonder, bidrag och annan hjälp. Jag försöker hela tiden fixa så att deltagande ska vara gratis för alla. Så att alla kan vara med. Ekonomin ska inte stänga ute någon, förklarar Jonas Johansson.

”Värt varenda krona”

Trots att han har lyckats engagera en del sponsorer har Jonas hittills tagit mycket av pengarna som Jakten för alla kostar ur egen ficka.

– Visst, det kostar mig en del. Men det är värt varenda krona. Jag brinner verkligen för jakt, fiske och naturen och jag vill glädja andra genom att låta dem komma med ut i skogen. Att se deras glädje är fantastiskt. Det finns inget som läker så bra som skogen. Själv hämtar jag all min energi där, säger Jonas Johansson.

The post Rekordrusning till årets älgjakt för alla appeared first on Jaktjournalen.