![Naturskyddsföreningen målar upp en gravt felaktig bild av sälarna i Sverige, menar forskare. Foto: Istock]()
De svenska sälbestånden av vikare, knubbsäl samt gråsäl får skyddsjagas i anslutning till fiskeredskap längs med Sveriges kustlinje, men det pågår och har pågått diskussioner länge om att öppna upp för en regelrätt licensjakt på sälen.
Med anslutning av detta uttalar sig i dag Ellen Bruno i tidningen Landets Fria, sakkunnig i marina ekofrågor på Naturskyddsföreningen.
– Vi kommer inte acceptera en licensjakt som syftar till att minska sälpopulationerna. Det är en stor glädje för många svenskar att sälen nu återhämtar sig, men ännu är det långt ifrån historiska nivåer. Sälarna lider fortsatt av miljögifter och ohälsa och exempelvis har virusutbrott vid flera tillfällen slagit hårt mot västkustens knubbsälsbestånd. Sådana saker måste man ta höjd för i förvaltningen, säger hon.
Sven-Gunnar Lunneryd, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges Lantbruksuniversitet håller inte alls med och visar i stället upp en helt motsatt bild av sälpopulationerna i Östersjön och Västerhavet.
– Naturskyddsföreningen ljuger. Vi står inför en sälexplosion. En fortsatt oförvaltad sälpopulation bidrar till att vi får importera vietnamesisk hajmal, norsk fjordlax och äta trålad fisk. Men oreglerad sältillväxt är tydligen viktigare för Naturskyddsföreningen.
Enligt Sven-Gunnar Lunneryd har knubbsälsbeståndet på västkusten nått sin Carrying Capacity, det vill säga populationen har nått sin maxgräns i ett ekosystem.
– En intressant parallell är att vi i dag har en årlig tillväxt på våra sälar (5-9000) som motsvarar en tredjedel av alla sälar som finns längs med den norska kustlinjen (15-20 000) och där bedrivs populationsreglerande jakt.
De populationstal som Naturvårdsverket anger stämmer inte heller enligt Sven-Gunnar Lunneryd. De siffrorna baseras nämligen på inventering av bestånden i samband med pälsskiftet. Då räknas sälar som ligger på land.
– Men detta är inte alla. Inventeringen är ett index för att beräkna populationstillväxt över tid. Vill man veta hur många sälar vi har måste man dividera inventeringsresultat med mellan 0,6 och 0,8.
Det finns i dag enligt Sven-Gunnar Lunneryd inga hållbara argument alls för att inte införa en beståndsreglerande licensjakt på sälar i Sverige. Det är till och med så att licensjakten skulle bidra till friskare populationer.