↧
Lojakten i Jämtland godkändes
↧
Jaktapp tar över konkurrent
Genom sitt förvärv kommer Wehunt nu nå 80 000 användare och blir därmed Sveriges största jaktapp.
– Det innebär att ungefär 25 procent av alla som löser jaktkort i Sverige är användare, säger Lars Milde, vd på företaget till DI.
I appen kan kan man föra in data för sitt jaktlag, köpa kartor, men också ta del av nyheter som berör jaktliga frågor.
I år är Wehunts målsättningen att fortsätta attrahera nya användare men också omsätta tre miljoner kronor.
– Det här är en rätt ny företeelse för jägarkåren som är ganska konservativ. Men det gör också att när man har fastnat för något så stannar man, säger Lars Milde vidare.
↧
↧
Skolverkets förslag får tummen ned
I förslaget från Skolverket vill man avskaffa jaktutbildningar. Att få utbildning i att hantera vapen och jaga under skoltid har upprört utredaren Bengt Wiedow.
– Det är ett märkligt förslag där man undrar hur de tänkt. Man kan fråga sig hur många skolskjutningar i Sverige som kan härledas till att gärningsmannen i fråga gått jägarutbildningen? Snarare tvärtom, då dessa personer får lära sig att hantera vapen mycket varsamt och med största säkerhet.
– Sverigedemokraterna ställer upp bakom landets 300 000 jägare och framtida elever med att aldrig bifalla ett sådant förslag i kammaren, säger Stefan Jakobsson, SD, skolpolitisk talesperson.
↧
Fina råbockar – men ingen jakt!
– Det är för jäkligt att man bor i en by där viltvårdsområdet beslutat förbjuda vårjakt på bock och jakt på getter under hösten.
Staffan jobbar nu på argument för att få tillstånd med rådjursjakt på våren och med sin hund. Viltvårdsområdet har årsmöte på onsdag.
Jakt på vårbock tilläts i delar av landet efter Tjernobylkatastrofen eftersom rådjuren hade höga halter av bequerel på höstarna. Även delar av Västerbotten var drabbat och fick vårjakt. För ett par år sedan fick hela länet vårjakt på råbock och då var det flera områden kring Skellefteå som förbjöd vårjakten.
Sett över Europa så har de flesta länder vårjakt på råbock utan att stammarna av den anledningen minskat.
↧
Vargjaktsfilmen jägarna väntat på
Under flera år har männen bakom Bearplay.se, Rasmus Boström och Jonas Lännbjer jobbat med en film om svensk vargjakt. En jakt som varit ytterst begränsad och kritiserad av vargvärnare, men som är nödvändig då vargstammen är under kraftig tillväxt.
– Den ambition vi har med filmen är att lära folk jaga varg. Vi har samlat de erfarenheter jag fått under alla år som jag åkt runt och jagat. Vargjakten är komplex, men den kan också vara väldigt effektiv om man gör rätt, berättar rovdjursjägaren Rasmus Boström.
I de områden där licensjakt varit tillåten har ofta ett stort antal jägare anslutit sig för att delta. Men vargjakt kräver noggranna förberedelser och ibland har Rasmus upptäckt att alla inte förstått hur jakten är upplagd i detalj.
– Det är jätteviktigt att alla förstår hur en effektiv vargjakt bedrivs. Hamnar man på ett pass lite offside är det bra om man har hela bilden klar för sig. Det inledande spårningsarbetet är mycket viktigt och ska genomföras av erfarna spårare, missar man något här kan dagars arbete vara helt förkastat. Som passkytt kan det därför vara frustrerande med lång väntan om man inte förstår grunderna, menar Rasmus.
Den nya filmen, som är unik på det sättet att det är den första svenska jaktfilmen som behandlar vargjakt, belyser även hundanvändning.
– Under vissa förutsättningar kan hundanvändningen vara mycket effektiv. Men det är vissa saker man måste tänka på och det lyfter vi fram i filmen. Vi visar även hur effektiv kombinationen av lapptyg och hund kan vara.
– Förutom mängder av tips har vi också dokumenterat tre eller fyra lyckade vargjakter.
Vargfilmen kommer att bli mellan 60 och 90 minuter när den är färdigklippt. Förutom Rasmus och Jonas egna filmscener har även andra duktiga vargjägare försetts med videokameror.
Hur tror du att filmen kommer att mottas av vargvärnarsidan?
– Förutsätter att det blir ett jävla liv rent ut sagt, men vår ambition är att visa hur effektiv vargjakt kan vara om man gör rätt saker. Det vi gör är lagligt och vi har ingenting att skämmas för, menar Rasmus.
– Jag hoppas dock att filmen ska uppskattas av många jägare och att vi kan visa hur kul vargjakt är. Ett av våra mest underskattade vilt, en spännande jakt som blir viktig i framtiden. Även om jakten kan tyckas svår ska man inte heller överskatta vargen, har man bra spårsnö och vet hur man ska göra kan jakten vara mycket effektiv, berättar Rasmus Boström.
Filmen kommer att ha säljstart som DVD på Swedish Game Fair på Tullgarn i maj och samtidigt kommer man också kunna streama den på www.bearplay.se
Jaktjournalen kan som första jakttidning visa en trailer från filmen här>>
↧
↧
Flygande skyddsjägare ska skrämma måsar
Den flygande jägaren i sammanhanget är bergsuven. Kommunen ska placera ut uvtorn runt omkring i centrum med förhoppning att den stora ugglan kommer bosätta sig där och på så sätt även hålla efter mås- och duvbeståndet.
Ronneby blir den första kommunen i landet att prova åtgärden, rapporterar Sydöstran.
↧
Ingen skyddsjakt på närgångna vargar
Under hösten och vintern har flera boende i Glaskogenreviret utanför Arvika upplevt vargarna där som närgångna och respektlösa. I februari lämnades därför en ansökan om skyddsjakt in till länsstyrelsen.
Myndigheten höll också ett informationsmöte om vargarna i början av mars för allmänheten. Drabbade människor i området berättade då om sin oro för naturbevakare och rovdjurshandläggare.
I dagsläget finner inte länsstyrelsen några skäl till en skyddsjakt i förebyggande syfte, men enligt Nya Wermlands tidningen håller myndigheten dörren öppen om det skulle dyka upp ny information som kan ha betydelse.
↧
Älgkalv vargriven mitt i bebyggelse
Det var en skidåkare som åkte på motionsspåret i Knåda som plötsligt såg blod och älgspår. Jaktlaget i området samt Polis informerades om upptäckten och jägare skickades ut med hund.
Hunden fick tag på älgkalven bara 500 meter i från platsen där blodet observerats och jägaren kunde fälla det svårt skadade djuret.
Erik Persson, jaktledare i Knåda jaktlag kontaktade länsstyrelsen, vars besiktningsman kunde konstatera att det rörde sig om ett vargangrepp.
Eftersom vargen attackerat älgen mitt i ett skidområde i närheten av en skola ansöktes om skyddsjakt.
– Det värsta var att det var mitt i bebyggelse och skola,motionsspår. Samma morgon var flera skolklasser och åkte skidor i området, säger Erik Persson.
Skyddsjaktsansökan på varg avslogs av länsstyrelsen.
Foto: Erik Persson
↧
Vill göra ljuddämpare licensfria
Svenska Jägareförbundet har skickat flera förslag på förändringar i vapen- och jaktlagstiftningen. Förbundet menar att ljuddämparen inte är en vital vapendel och därför borde ligga utanför licenskravet.
Vare sig Norge eller Finland kräver licens i dag för ljuddämpare. Enligt förbundet skulle också handläggning av vapenlicensärenden effektiviseras och kortas ner om ljuddämpare undantas.
Förutom att ta bort licenskrav på dämpare, vill förbundet slopa behovskravet för femte och sjätte vapnet, tillåta femskottsmagasin på halvautomater vid björnjakt, införseltillståndet på vapen till Sverige bör tas bort, minskad handläggningstid av vapenärenden genom att vapenhandlare själva kan hantera tillståndsärenden vid exempelvis rena vapenbyten inom samma vapengarderob.
Svenska Jägareförbundet vill också att att instickspipor i klass 1 tillåts för jakt och att det ska vara möjligt att förvara vapen även hos annan person så länge säkerhetsskåp används.
Förslagen som skickats till Regeringen baseras på förbundsmedlemmarnas åsikter och önskemål, skriver Svenska Jägareförbundet.
↧
↧
Inget att invända mot beslut om lodjursjakt
↧
”Vicker och vårkorn stoppar vildsvinen”
Marken som tillhör gården ligger i ett naturreservat och angränsar till Tyresta nationalpark, en begränsande faktor för jakt i området. Under 2013 förlorade Åva Gård cirka 80 000 kronor till följd av vallskador som orsakats av vildsvin. Vildsvinsbeståndet i trakten hade då ökat kraftigt efter att stödutfodring skett på närliggande marker.
– Vi kommer inte att bli av med vildsvinen. Därför gäller det att skapa en mindre gästvänlig miljö för dem, säger Fredrik Segerberg.
Efter att vildsvinsangrepp upprepade gånger gett kraftigt försämrad vallskörd har paret bytt växtodlingsstrategi. Sedan 2014 sår de in vallen med fodervicker och vårkorn som skyddsgröda. Sedan dess har vallskadorna på gårdsarrendet sjunkit till cirka 25 000 kronor under 2015.
Enligt Fredrik Segerberg skyddas vallinsådden eftersom fodervickern är så tätt växande och snärjande att vildsvinen inte vill ta sig in i insådden. Skyddsgrödan skördas sedan som helsäd och ensileras i plansilo varvat med gräsvall, skriver Land /Landtbruk.
↧
Hamnade mitt i grävlingslagmål
Händelsen inträffade i går kväll när Simon Molarin var på väg hem från skiftet i skogsmaskinen. Plötsligt ser han tre grävlingar på vägen som slåss.
– Dom kom mer och mer nära bilen, så när en grävling var på väg och började stryka mot min bil blev jag tvungen att tuta en gång. Den for iväg som ett skott. Men de två andra som är med på filmen blev kvar cirka fem minuter till och bara bråkade.
Simon fick fram sin mobilkamera och filmade fighten. Till sist tröttnade den mindre av grävlingarna och försökte smita. Den större jagade då efter den så långt Simon kunde se.
– En otrolig upplevelse som man nog aldrig kommer få uppleva igen. Strax innan mötet satt jag och längtade till att grävlingjakten ska dra igång. Nu blev man ju ännu mer sugen, säger Simon och skrattar.
↧
Ersätter inte vildsvinsskador
Hon bekräftar att flera hört av sig från Tiveden om att antalet vildsvin ökar där.
Vildsvinen kan orsaka stora skador. Både genom att böka upp jord där grödor växer, men även genom att äta upp sådda grödor.
– Det kan också försämra vallskörden eftersom gräset kan innehålla mycket jord efter att vildsvinen varit framme, säger Johanna Wikland.
Jakten på vuxna vildsvin får ske tio månader om året. Kultingar får skjutas året om.
– Det finns inga andra begränsningar på jakten. Det är inte som med älgjakt att man ska skjuta ett visst antal varje år, säger Johanna Wikland.
– På vissa håll i länet har man hållit tillbaka stammen genom jakt, säger Johanna Wikland, till Nerikes Allehanda.
↧
↧
Björnen har vaknat
– Det är lite tidigt. Det är ju inte förrän till Tiburtiusdagen, 14 april, som björnarna sägs lämna idet, säger Melker.
Han tror att det kan vara smältvatten som runnit ner i idet som fått björnen att söka sig ut i det fria, skriver Västerbottens Folkblad
↧
Vill jaga vildsvin med lampor
Det innehåller bland annat åtta hektar insådd gräsvall, som enligt ansökan ligger nära riksväg 35 och är kraftigt uppbökad.
Med ansökan följer en förteckning över fällda vildsvin de senaste åren. Jaktåret 2014/2015 fälldes sex vildsvin och jaktåret därpå fyra. I år har hittills två vildsvin fällts skriver Östgöta Correspondenten.
↧
”Rätten att bruka mark inskränks”
På ett utstuderat sätt övertas den enskildes rätt att äga, bruka och handla med sin privata egendom. Hur kunde det gå så fel? Det skriver Rickard Axdorff, Naturbrukarna Sverige, och miljökonsult Robert Wedmo.
↧
Samer vill ha skyddsjakt på rysk varg
Området är kalvningsland för samebyns renar och att det finns varg där är mycket olämpligt, säger Aslat Simma, samebyns ordförande till P 4 Norrbotten.
Länsstyrelsen inväntar nu rapporter från naturbevakare om vargen innan beslut fattas om skyddsjakt ska beviljas eller avslås.
↧
↧
Björnjakten delas in i områden i Gävleborg
Ännu är det inte klart exakt hur indelningarna kommer att se ut, men det innebär en uppdelning av öst och väst ”eftersom jakten då delvis styrs till områden med björnar som orsakar problem”.
Detta förslag skulle innebära att länets östra delar kommer att tilldelas ”en viss kvot”. Enligt Sofia Ageheim, handläggare vid länsstyrelsens natur- och viltenhet, betyder det att det totala antalet björnar som får fällas under licensjakten inte kommer att påverkas, men en viss del av den totala kvoten kommer att öronmärkas till områdena i öst.
– Vi vill ha en mer skadeförebyggande effekt på björnjakten. Vi har en hel del skador orsakade av björn i de östra områdena, som exempelvis skador på bikupor eller på tamdjur, men det skjuts väldigt lite björn i de områdena.
Den andra anledningen till områdesindelningen är att kunna öka tillsynen från länsstyrelsens sida. I de västra delarna är det, enligt Sofia Ageheim, svårare att bedriva tillsyn. Det är där det finns flest stora skogsområden – och det är där många av björnarna i länet skjuts.
– Det är så stort och lite folk där så våra naturbevakare har svårt att ha koll på jakten där, säger Sofia Ageheim.
– Det kan exempelvis vara att man använder bil på ett otillåtet sätt vid björnjakt, att det finns illegala åtlar ute, och att man gör spårupptag med hund vid åtlar, säger Sofia Ageheim, till Ljusdalsposten.
↧
Dalavildsvin bar på trikiner
Det är första gången Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) finner trikiner hos ett vildsvin från Dalarna och trikinfyndet är även årets första i hela landet. Tidigare har trikiner påvisats hos två björnar och hos andra vilda djur som rödräv och varg. Trikinsmittat kött kan infektera människor som äter det. Därför är det enligt SVA mycket viktigt att trikintesta kött från vildsvin och björn som ska användas som livsmedel.
Det är inte lag på att trikintesta vildsvin som inte ska säljas vidare men SVA anser att man bör skicka in ett prov oavsett.
– Det är väldigt ovanligt med smittade vildsvin, men vi rekommenderar ändå att man tar prov, även om man ska äta köttet själv, råder parasitolog och veterinär Eva Osterman Lind, SVA.
Varje år påvisas trikiner hos en handfull (ett till sex) vildsvin från södra och mellersta Sverige. Under förra året skickades ca 90 000 vildsvinsprover till olika trikinlaboratorier i Sverige. Detta är en rejäl ökning jämfört med året innan då ungefär 70 000 prover analyserades, en ökning med nästan en tredjedel, skriver SVA på sin hemsida.
↧
Värderar att förlänga skyddsjakt på lodjur
Under höst och vinter har ett stort antal får dödats i Hyssna- och Bredaredstrakten. I båda områdena har också viltövervakningskameror dokumenterat förövarna.
– Det rör sig om två stora hannar. Det är i alla fall vad vi tror när vi tittar på bilderna på dem, säger Nelly Grönberg, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Trots relativt goda snöförhållanden lyckades inte skyddsjägarna fälla något av lodjuren under den ordinarie skyddsjaktstiden. Skyddsjägare jaktjournalen var i kontakt med vittnade om besvärlig terräng där lodjuren kunde lura jakthundarna genom att välja brantast möjlig flyktväg.
Natten mellan den 4 och 5 april dödades två får i Äspered i Borås kommun och nu stundar betessäsongen för fårägare i området. Därför kan skyddsjakten komma att förlängas.
– Vi tittar på det. Det är egentligen inte så svårt eftersom vi redan har skadebilden dokumenterad. Men vi behöver diskutera och fundera på vad det var som gjorde att den tidigare skyddsjakten inte lyckades, säger Nelly Grönberg.
I Boråsområdet har i år fem lodjursföryngringar konstaterats under inventering. I hela länet har 14 föryngringar dokumenterats.
↧