Jessica Lindén i Leksand har länge skött markservicen åt maken som är jägare. Successivt har hon blivit allt mer intresserad av att själv ge sig ut i skogen med gevär.

– Så för två år sedan bestämde jag mig för att nu är det min tur! berättar Jessica.

Inväntade premiären

Jägarexamens teoretiska del var ganska snabbt avklarad. Men problem med ett öra ställde till det med skjutprovet.

25 september i fjol kunde Jessica Lindén äntligen kalla sig för jägare.

Första rådjuret sköt hon på sin andra drevjakt. Sedan dess har hon kunnat iaktta två bockar, en fyrtaggare och en pinnbock, som rört sig på hennes jaktmarker.

Hon medger att tanken på att skjuta någon av dem har funnits ett tag.

– Men jag har tyckt att det varit viktigt att hålla på traditionen. Så jag har väntat till bockjaktpremiären, säger Jessica Lindén.

”Det är nu eller aldrig”

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Redan tidigt på premiärmorgonen fällde Jessica pinnbocken hon spanat på, med ett enda välriktat bogskott.

– Jag hade lockat en stund, men trodde nog ändå inte att jag skulle få se någon bock. När jag plötsligt såg pinnbocken komma emot mig började jag skaka. Och pulsen slog så jag nästan började må illa! berättar Jessica upprymt.

På bara några tiotals meters håll, ställde bocken slutligen upp sig med sidan vänd mot Jessica.

– Plötsligt blev jag säker på att han kunde se mig. Då tänkte jag att det är nu, eller aldrig – och sköt, säger Jessica.

”Ska få speciell plats”

Skottet var så väl avvägt att bocken stupade direkt. Så snart hon kontrollerat att djuret var dött kontaktade hon sin make, som jagade på en annan plats, för att be om hjälp.

Nu är rådjuret urtaget och på väg in i familjens nya viltfrys.

– Så småningom ska det förhoppningsvis bli till några goda grytor, skrattar Jessica.

Då det inte rör sig om någon äkta guldbock, lär det inte bli aktuellt att förvandla pinnbocken till en uppstoppad trofé.

– Men jag tänker koka skallen och hänga upp den i alla fall. Den kommer att få en alldeles speciell plats på väggen. Jag har även sparat hylsan. Den ska jag göra en visselpipa av. Min dröm är att någon gång i framtiden kunna skaffa mig en egen drever som jag kan ta med ut på drevjakt, avslöjar Jessica Lindén.

 Ser fram mot älgjakten

Minnet av bockjaktpremiären 2022 kommer hon att bära med sig länge.

– Ja, det är det häftigaste jag varit med om! Att få planera passet och göra skjutgator helt själv har varit jätteroligt. Att sedan få tillämpa all teori man pluggat in i praktiken genom att skjuta en bock direkt, på första jaktdagen, känns extra kul, säger Jessica.

Nästa jaktmål blir älgjakten.

– Det ska bli spännande att se om man har samma tur med den. Min man jagar älg och har flera älghundar. Men vi jagar inte tillsammans. Jag vill stå på egna ben, så jag är med i ett annat jaktlag, avslutar Jessica Lindén.

The post ”Pulsen slog så jag nästan började må illa” appeared first on Jaktjournalen.

Älgjakt, riksdagsval och en jaktsäsong som är i full gång, hittar du i Jaktjournalen nummer 9.

Den 18 augusti landar det senaste numret av Jaktjournalen i butik och vi drar igång direkt med jakt efter stora tjurar på gigantiska Komossen.

Längre norr ut, väntar en helikoptertur för fjälljakt med bandhund i väglöst land. Det är utmanade, vyerna är svindlande och Ante Willenfelds låter lockropen rulla ut över fjället.

Jaktjournalen bjuder på mer än älgjakt. I Sörmland är 18 åriga August Ingasson med på sin första pürschjakt på dov – och det bär rakt ut i Mälaren.

Rovdjurskampanjen har dragit igång på nytt och vi träffar ”Micke-Malin” Persson i Molkom som fällde elva rävar på lock, sin andra jaktsäsong någonsin!

Jaktens framtid

I september stundar riksdagsvalet. Vad tycker partierna om rovdjursförvaltning, klövviltstammar och EU:s vapendirektiv? Jaktjournalen har gjort en stor valenkät för att få reda på svaren!

Mer i Jaktjournalen nr 9

• Månadens hund: Allangropens Calle – jämthunden som väckte husses björnjaktsintresse
• Stort långtidstest av kängor: JJ har jagat i sju olika modeller
• Vapentestet: Ruger Marlin 1895 SBL – hundförarvapen med stor potential
• Veterinärt: Om olyckan är framme – så hanterar du skador i skogen
• Reportage: Björn på buktande stövardrev
• Tips: Reka för bättre björnjakt
• Jonathan 13 år – slöjdade kåsor och sålde för egen stövarvalp

Hittar du inte tidningen i butik så kan du läsa den digitalt här!

The post Missa inte Jaktjournalen nr 9 appeared first on Jaktjournalen.

Ebba Busch intervjuas i valsatsningen i Sameradion och vänder sig emot hur domen i det så kallade Girjasmålet tolkats och tillämpas.

– Jag tror att det både går att värna urfolkens rättigheter, och samtidigt värna den ganska breda tillgången till mark, jakt och fiske som Sverige har, säger Ebba Busch till Sameradion.

Just nu jobbar Renmarkskommittén med att analysera vilken följden blir av Girjasdomen, där Högsta domstolen slog fast att det är Girjas sameby och inte staten som ska förvalta jakten och fisket på statens marker ovan odlingsgränsen.
Kommitténs första betänkande kommer under hösten.

Tidigare har moderatledaren Ulf Kristersson och socialdemokratiska statsministern Magdalena Andersson uttalat sig om jakten och fisket i fjällen.

Kristersson anser det är staten som ska förvalta marken. Magdalena Andersson anser att fri jakt i fjällen inte är någon självklarhet.

The post KD-nej till att samebyarna har ensamrätt till fjälljakten appeared first on Jaktjournalen.

Eline Holmerin Älvdalen gick ut på pass strax före klockan fem. Hon lockade lite då och då och efter 40 minuter såg hon bocken i ögronvrån.

Hon passade på att ställa sig upp när bocken tittade bort och sedan kunde hon skjuta.

Bocken gick omkull nära skottplatsen och Eline konstaterar att det var en varm och fin morgon.

Första bocken

Kristijan Kemenj i Vetlanda gick upp klockan 03.30, men då regnade och åskade det, så han bestämde sig för att åka och jobba istället.

Men sedan ångrade han sig och åkte ut på jakt i alla fall. Han kom till passet strax efter klockan 05 och fick viltkontakt direkt – 30 meter framför honom satt en hare.

Han fixade lite med stolen han skulle sitta och plötsligt blev haren rädd och sprang iväg. Kristijan trodde att han uppträtt högljutt och klumpigt på passet, men då fick han se att en bock stod 30 meter framför honom.

05.15 kunde han skjuta och det blev den första bocken för Kristijan – en fin sextaggare.

”Fin bredsida”

Pontus Sandgren i Ulricehamn lyckades på premiärmorgonen och skriver till Jaktjournalen:

”Denna Herre kom ut tidigt i morse på premiärdagen med ett smaldjur. Hade tyvärr glömt lockpipan hemma på köksbordet men det gick bra ändå. Dom tog riktning rätt emot mig och när jag fick en fin bredsida så gick skottet och bocken stöp direkt. Nu står man här och flår och en och annan kopp kaffe har slunkit ner.”

Tävlingen pågår till och med 16 september!
Jaktjournalen förbehåller sig rätten att publicera bilderna på jaktjournalen.se samt i papperstidningen.

The post Här är de första bilderna i JJ:s bocktävling appeared first on Jaktjournalen.

– Det blev fantastiskt bra, konstaterar Johnny Woxberg i jämtländska Rödön.

På premiärmorgonen smög sig han och femårige sonen Warg ut redan vid 02-tiden. De tog plats i ett torn vid en åker strax utanför Krokom.

– Grabben har varit med på några jakter, men det här var första gången han fick vara med när vi fick ett vilt. Vi hjälptes åt att locka med en Buttolo-pipa, men det var han som lockade till största delen, säger Johnny.

Efter ett par timmar bar det sig inte bättre än att Johnny och Warg stötte bocken. Den hade smugit sig in så nära att den inte syntes från deras sittplats i tornet. Bocken sprang i väg i hög fart.

Ny chans

Men ytterligare några timmar senare kom en ny chans.

– Det var vindstilla när jag såg att en liten björk rörde sig. Jag sa åt Warg att locka och då kom bocken ut med full bredsida, på 80-85 meter och jag sköt, berättar Johnny.

Det blev ett hjärtskott och bocken sprang iväg. Med på jakten var också 14 veckor gamla beaglen Bosse, som nu fick stifta bekantskap med sitt livs första blodspår.

– Han följde spåret 20-30 meter och där låg bocken. Jag är fruktansvärt imponerad över att han spårade så noga, säger Johnny.

För femårige Warg blev det en stor dag.

– Han var mycket glad och intresserad när vi drog bocken till slakthuset och hängde upp den för mörning. På morgonen när vi skulle åka ut, tänkte jag att det kanske skulle vara svårt att få honom att vakna. Men han flög upp när jag väckte honom, berättar Johnny och skrattar.

Tillväxten i jägarkåren är säkrad, åtminstone hos familjen Woxberg i Jämtland.

The post Warg, 5 år, och 14-veckors beaglen Bosse fixade bocken appeared first on Jaktjournalen.

– En man anträffades avliden och inledningsvis fanns en del oklara omständigheter kring dödsfallet. Därför startade vi en utredning och grep två personer. Men efter kriminalteknikernas undersökning finns inga misstankar om brott, säger Angelica Israelsson Silfver, presstalesperson hos polisen.

De två män som greps har släppts och anhöriga till den döde har underrättats.

Enligt Aftonbladet hittades personen död i ett jakttorn, men den uppgiften vill Angelica Israelsson Silfver varken bekräfta eller dementera.

The post Död person i jakttorn avskrivs som brott appeared first on Jaktjournalen.

Det handlar om en mark på 438 hektar inom Västjämtlands älgförvaltningsområde. Länsstyrelsen har beslutat att en kalv får skjutas på marken.

Mannen som innehar licensområdet vill ha en tilldelning på minst en stor älg och två kalvar, vilket varit kvoten tidigare år.

Tingsrätten konstaterar att marken tidigare varit på 573 hektar.

Tingsrätten finner att länsstyrelsen fattat beslut om tilldelningen efter förslag från älgförvaltningsgruppen och pekar på att avskjutningen i Västjämtlands älgförvaltningsområde ska minskas från 2.895 älgar till 2.555 älgar.

”Beslutet är därmed fattat enligt gällande bestämmelser och ska därför inte ändras”, skriver tingsrätten i domen.

Licensinnehavarens överklagan avslås alltså.

The post Klagar över kvoten i älgjakten men får inget gehör appeared first on Jaktjournalen.

– Jag har talat med polisen och omständigheterna är mycket oklara. Man misstänker att jägaren blivit sprättad och snittad av vildsvinsbetar och försökt rädda sig upp i ett jakttorn, där han sedan hittades död. Om det stämmer, att han dött av skador han fått av vildsvin, så är det första gången i Sverige, säger Daniel Ligné.

Det var på onsdagen som de första uppgifterna kom; att en jägare i Jönköpings län hittats död i ett jakttorn. Två personer greps och en polisutredning med teknisk undersökning av platsen inleddes.

På eftermiddagen meddelade polisen att brottsmisstankarna var avskrivna, de gripna personerna släppta och anhöriga till den döde underrättade.

Första fallet i Sverige

– Jag känner till ett antal fall i Tyskland, Spanien och Frankrike där människor dödats av vildsvin. Om de nuvarande uppgifterna stämmer är det första fallet i Sverige, säger Daniel Ligné.

Han gör många eftersök på vildsvin och har själv fått känna på vad ett vildsvin som går till attack kan ställa till med. Men för Ligné har skadorna inskränkt sig till blåmärken.

– Jag har blivit omkullsprungen. Galtarna är farligast, även om suggorna också har mindre betar. De går in med huvudena lågt och sprättar uppåt. Då är risken att de träffar ytliga och stora blodkärl på insidan av låren, säger Daniel Ligné.

Ingen fara för ”Svensson”

Den svenska allmänheten som flanerar i skog och mark, plockar bär och svamp, behöver inte vara orolig för vildsvinen. Det är under jaktsituationer och eftersök, när de blir trängda, som de farliga attackerna kan inträffa, menar Ligné.

– Jag har köpt speciella skyddsbyxor som är uppbyggda som huggarbyxor och har en massa fibrer som skyddar mot stick, säger Daniel Ligné.

Han framhåller att Jägareförbundet främst kan jobba med informationsinsatser till jägarkåren – och säkerhetsfrågor som rör jägarkåren.

– I Nationella viltolycksrådet har vi lyckats få igenom att det är två jägare som får ersättning vid eftersök på vildsvin, just därför att det är farligt att göra eftersöket på egen hand. När det gäller informationen till jägarna har vi en satsning som heter Vård i det vilda där vi talar om hur just den här typen av traumatiska skador ska hanteras i skogen, säger Daniel Ligné.

The post ”Första fallet i Sverige – om uppgifterna stämmer” appeared first on Jaktjournalen.

Tidigare idag rapporterade Jaktjournalen om att en person hittats död i ett jakttorn utanför Eksjö i Jönköping och att två personer gripits.

– En man anträffades avliden och inledningsvis fanns en del oklara omständigheter kring dödsfallet. Därför startade vi en utredning och grep två personer. Men efter kriminalteknikernas undersökning finns inga misstankar om brott, sa Angelica Israelsson Silfver, presstalesperson hos polisen, till Jaktjournalen tidigare i dag.

”Troligen vildsvin”

Polisen uppger nu att den avlidna jägaren var ute på jakt. Efter att ha konsulterat rättsläkare anser polisen nu att det handlar om en olyckshändelse.

”Mest troligt är att jägaren mött ett vildsvin i skogen, blivit skadad och därefter flytt upp i tornet”, säger polisen.

Polisen vet ännu inte om jägaren har skadskjutit ”det troliga vildsvinet”. En eftersöksjägare har kallats in för att söka efter eventuellt skadat vilt.

Det finns alltså inga brottsmisstankar utan polisen handlägger ärendet för att vidare säkert fastställa dödsorsaken.

Jägarens anhöriga är underrättade.

Uppdaterad 16:16 – Jägaren har inte meddelat sig

Polisen kan nu berätta att jägaren hittades av sina kamrater strax före 08:45, när de inte fått tag på honom på telefon. Det är oklart om jägaren inte kunnat meddela sig, eller om han saknat mobiltelefontäckning.

09.20 är polisen på plats. Inga livräddande insatser görs, mannen är redan konstaterad som avliden.

– Han hade skador på nedre delen av kroppen, säger polisens presstalesperson Johnny Gustavsson.

Polisen kan i dagsläget inte svara på om mannen var ute på bockjakt eller vildsvinsjakt.

– Det kommer att visa sig, men det är inget jag har kunskap om just nu. Vi har en polisiär utredning för att utreda dödsorsaken, men det finns som sagt ingen misstanke om brott, säger Johnny Gustavsson.

Den avlidne jägaren är inte hemmahörande i området.
– Om han var en återkommande jaktgäst eller inte, har jag inte information om. Inte heller om han haft någon form av skyddsbyxor, säger Johnny Gustavsson.

Eftersök

Strax före klockan 16 idag påbörjades eftersök i området. Polisen har ännu ingen information om det.

The post Jägare dödad av vildsvin appeared first on Jaktjournalen.

Den dramatiska händelsen är långt ifrån den enda tragedi som drabbat fäbodägare Karl-Gustaf Hedling de senaste dagarna.

Det började med att en person, som besökte fäboden för att uppleva fäbodkulturen och se tamdjuren, bankade på Karl-Gustaf Hedlings dörr i tisdags.

– Du måste komma ut – det är en varg bland djuren, sa han, berättar Karl-Gustaf Hedling.

Han sprang ut och befann sig snart i en skock med 25 får och 11 grisar.

Tacka åts levande

– Jag tittade omkring mig men såg ingen varg. Men plötsligt såg jag att det låg en varg på bara 1,5-2 meters avstånd från mig och besökaren – och åt av ett får som fortfarande levde. Tackan sprattlade och det sprutade blod, berättar Karl-Gustaf Hedling.

Han och besökaren kände starkt obehag att närma sig det stora rovdjuret och dess nyslagna byte. Men de rörde sig sakta emot den och då reste den sig och lämnade platsen.

– Den gick iväg motvilligt. Den där vargen är antingen sjuk, knäpp i huvudet eller tam. Det är märkligt, men fåren och grisarna reagerade inte på att vargen låg mitt bland dem, säger Karl-Gustaf Hedling.

Dagen efter kom en av länsstyrelsens besiktningsmän för rovdjursskador, Hanse Hansson, till fäboden och tittade på det döda fåret. Han har konstaterat vargattack.

Hanse Hansson hittade ytterligare ett vargdödat får cirka 150 till 200 meter från attacken som Karl-Gustaf Hedling blev vittne till på nästan på armlängds avstånd.

Attacken på bild

På onsdagen inträffade nästa närgångna attack mot fäbodens djurbesättning. Det råkade slumpa sig så att länsstyrelsens djursskyddsinspektörer besökte gården.

– Plötsligt hörde vi att getterna kom flyende mot gården. Och efter kom en varg. Den tog en get och släpade iväg med den. Länsstyrelsens djurskyddsinspektör tog bilder med mobiltelefonen, berättar Karl-Gustaf Hedling.

Besiktningsman Hanse Hansson fick besöka fäboden på nytt, men hittade inte geten som vargen ses släpa iväg med på bilden.

– Den tog geten med sig, konstaterar Hanse Hansson.

Fäbodägare Karl-Gustaf Hedling vill att vargen avlivas.

– Den lär skjutas – så här går det inte att ha det, säger Hedling.

Medveten om läget

Eftersom vargen är så strikt skyddad enligt EU-reglerna måste länsstyrelsens tjänstemän grubbla på om det finns skrämselåtgärder eller tillfälliga stängslingar som kan stoppa attackerna.

Hanse Hansson menar att alternativ till skyddsjakt är svårt.

– Det är så enormt mycket djur på fäboden – det är kor, grisar, getter får, hundar, ankor och en väg rakt igenom fäboden. Det går inte att stängsla, säger Hanse Hansson.

Hans chef på viltenheten, Caroline Dickson, är medveten om situationen.

– Det handlar om en vuxen varg och vi överväger skyddsjakt, säger Caroline Dickson till Jaktjournalen.

Det finns inget vargrevir som dokumenterats i området.

Karl-Gustaf Hedlings kor har också skrämts på flykt nyligen.

– Vad det berodde på kan jag inte säga. Jag kan bara berätta vad jag upplevt, säger han.

The post Här tar vargen geten – foto: länsstyrelsen appeared first on Jaktjournalen.

Det började med att polisen meddelade att en person påträffats död i ett jakttorn och att två personer gripits.

När P4 Jönköping publicerade sitt första inslag berättade radiostationen att platsen var Kråkshults socken öster om Eksjö, och den lilla byn hamnade i fokus för uppmärksamhet både från allmänheten och media.

– Vad är det för människor som är i skogarna, tänkte man. Ryktena gick och man trodde att någon blivit skjuten och att det är någon form av mord. Sedan började min telefon ringa – det kan man lugnt säga, berättar Joacim.

Han hörde sig för med jaktkompisar och markägare i området, men ingen visste i det läget något mer än de rykten som florerade.

Dansk jägare

Nu har polisen meddelat att det var en dansk medborgare i 60-årsåldern som hittades död i jakttornet. Brottsmisstankarna har avskrivits och de gripna personerna släppts.

En teori är att mannen attackerades av ett vildsvin och försökte fly upp i tornet.

– Det finns ingen uppgift vilken typ av jakt de var ute på. Vi vet inte heller om den omkomne avlossade något skott med sitt vapen. Eftersöksjägare skickades ut för att kontrollera om det finns något skadad vildsvin i området, men där har vi inte fått någon återkoppling ännu, säger Monica Bergström, presstalesperson hos polisen i region öst.

Det kommer att göras en rättsmedicinsk undersökning av den dödade jägaren. Först då kan dödsorsaken fastställas med säkerhet.

Många tankar

Joacim Engborg har hunnit tänka många tankar under det dygn som gått efter den tragiska händelsen. Han jagar med stövare och tax, men det händer att han går in på ståndskall även vid vildsvinsjakt.

– Jag har inga skyddsbyxor men det kanske jag får börja tänka på att skaffa mig om jag ska smyga in på stånd. Det är liksom inget man förväntar sig när man går ut i skogen, att man ska bli överfallen av en gris. Den tanken har aldrig slagit en. Det var en hemsk händelse och jag tänker på hans nära och kära och kompisar, säger Joacim.

The post ”Hemsk olycka” – Joacim jagar i byn där jägaren dödades appeared first on Jaktjournalen.

Vad är jakt för ditt parti?

Isak From, socialdemokratisk riksdagsledamot och ledamot i Miljö – och jordbruksutskottet:

– Jakt är den bästa och för oss den naturligaste förvaltningsmetod vi har. Möjligheten till jakt är en viktig del av många människors vardag som stärker landsbygden och håller människor samman. Den kan öka attraktionen att bo på landsbygden och skapa jobb genom kopplingen till besöksnäringen.

Elisabeth Falkhaven, ersättare i Miljö- och jordbruksutskottet och djurpolitisk talesperson för Miljöpartiet:

– Jägarna utför ett viktigt arbete för Sveriges viltvård och är ofta en god kunskapskälla om den lokala naturen och djurlivet i ett område.  Människan har jagat djur i tusentals år, och under människans historia har det varit en förutsättning för att överleva. Idag bedrivs jakt av olika anledningar. Jakten ska bedrivas med hänsyn och respekt till djur och natur och Miljöpartiet tar avstånd från jaktformer där djuren löper särskilt stor risk att utsättas för lidande.

Daniel Bäckström, landsbygdspolitisk talesperson för Centerpartiet:

– I Sverige är jakten en folkrörelse som handlar både om att uppleva naturen och om gemenskap. Samtidigt som jakten har en social funktion så har den en avgörande roll när det kommer till vilt- och naturvård, för utan jakten riskerar viltolyckorna och skadorna för jord- och skogsbruket att öka. Vi i Centerpartiet vill utveckla jakten, både för människor och naturen. Vi vill att beslut relaterade till jakt ska flyttas närmre de som berörs, att Svenska jägarförbundet för en mer aktiv roll i jakt- och viltvården i hela landet och vi vill inrätta en Viltmyndighet för en mer fungerande jakt.

Jakob Olofsgård, jaktpolitisk talesperson för Liberalerna:

– Jakt är rekreation. Det är också viltvård och därmed en viktig del av naturvården.

Johan Widegren, talesperson för Moderaterna:

– För mig och för många andra är jakt glädje, en del av svensk kultur och en viktig del av livet. Men det är också något som stora delar av samhället drar nytta av, även de som inte jagar. Jägarna ser till att viltstammarna hålls på rimliga nivåer, vilket är bra både för viltet och för oss.

Kjell-Arne Ottosson, kristdemokraternas talesperson i miljöfrågor:

– Jakten är ett av våra största kulturarv. Den är viktig för ett sunt förvaltande av Sveriges viltstammar, dessutom ett stort fritidsintresse som ibland ger klimatsmart kött på tallriken.

Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson och ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet för Sverigedemokraterna:

– Ansvarsfull, reglerad jakt är positivt och bidrar till friluftsliv och kontakt med naturen. Jakt är ett naturligt sätt att ta tillvara på naturens överskott av vilt. Våra viltstammar är en resurs som ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt som också tar hänsyn till olika intressen i samhället. Jakt och viltvård är också en svensk tradition med anor sedan urminnes tider. Det som förr var en livsnödvändig sysselsättning är numera ett fritidsintresse eller arbete. Det innebär dock inte att jakten som företeelse är mindre viktigt. Jakten är inte bara ett intresse för många utan har blivit en livsstil.

*Vänsterpartiet har trots flera påminnelser inte återkommit med svar.

The post Valet 2022 så tycker riksdagspartierna om jakt appeared first on Jaktjournalen.

Att locka brunstiga råbockar är både spännande och väldigt roligt. Men ibland är det svårt, ja nästan omöjligt. I Sverige har vi en väldigt sen bockjakt jämfört med andra länder, som ofta inleder sin bockjakt i början av sommaren.

Vissa år är brunsten redan över när jakten börjar den 16 augusti och man får istället ägna sig åt smyg- och vakjakt. Andra år sammanfaller högbrunsten perfekt med premiären och bockarna kommer rusande in på locken.

Val av kläder

Redan innan premiären kan det vara bra att gå igenom utrustningen. Det är bra att kamouflera sig så bra det går. Tysta lövkamoställ gör att du smälter in i naturen och rör dig ljudlöst, samtidigt som du blir nästan osynlig för viltet. Men det går bra att ha sina vanliga jaktkläder så länge du har på dig ansiktsmask och handskar.

En stor fördel är om kläderna är tysta och inte för väsen ifrån sig när till exempel en kvist dras emot plagget. Beroende på väder är det viktigt att tänka på vad du har på fötterna. Ibland vill du smyga till nästa lockpass och då vill du givetvis göra det så tyst som möjligt. Är det blött ute är ett par lätta gummistövlar eller mjuka kängor det bästa alternativet. Under fjolårets varma bockjakt använde jag själv ett par mjuka gympaskor.

Skjutstöd

Det finns idag en rad olika typer av skjutstöd och de är fördelaktiga beroende vilken situation du befinner dig i. Smyger du runt mycket fungerar det att knyta ihop två slanor. Vill du uppleva bättre stöd finns det trebensstöd och den populära fyrbensstödet, där det nästan känns som man lägger bössan i en skjutbänk.

Det är bra om man kan ha två olika stöd att tillgå. Ett om du vill sitta ner och locka och ett som du kan använda när du står upp. Det viktiga är att de är rörliga och tysta – precis som klädesplaggen. Ett besök hos den lokala jakthandlaren för att testa skjutstöden är väl värt för att ge dig en uppfattning vad du känner dig bekväm med.

Glöm inte handkikaren

Det absolut viktigaste en bockjägare ska ha med sig ut är en handkikare. Du kanske inte sitter med hankikaren när du lockar, men när du smyger dig mellan passen eller innan bockjakten när du vill reka vilka bockar du har på marken är handkikaren ovärderlig.
När det kommer till optik så får du vad du betalar för. Med andra ord, är det någonstans du ska lägga lite extra pengar för att få mest värde för pengarna är det på optik.

Val av plats

Det är en fördel om du kan reka redan innan var du ska sitta och förstår hur djuren rör sig. Det ger dig också en uppfattning var bocken kan komma i från om den skulle dyka upp under lockpasset.

Men det är ingen garanti att bocken kommer där du har tänkt dig. Det är det inte alltid så enkelt att förstå var bocken kommer dyka upp på passet. Du måste ständigt vara rörlig med huvudet för att upptäcka rörelser runt omkring dig. En god idé är att ha geväret redo för ett snabbt skott. Helst med hjälp av en skjutkäpp eller vanligt benstöd så du kan ta ett säkert skott.

I skogen är det svårare att hitta ett lämpligt pass, men det är också här de listiga skogsbockarna finns och vill man ha en riktig chans på dem är lockjakt det enda alternativet. I skogen är det bra om man kan hitta lite öppnare ytor som ger dig chans att upptäcka bocken i tid.

Börja locka

Det finns otroligt många sätt att locka bock på. Det är därför alltid bra att ha ett lockschema att följa när man sätter sig på pass.

Exempel: Sitt tyst de första tio minuterna, börja sedan med en serie på 30 sekunder av getens kontaktläte. Sitt sedan tyst och upprepa därefter kontaktlätet. Kommer ingen bock, börja locka med lika lång tidsintervall fast med getens ångestläte.

Det är sällan revirbocken uppskattar att någon annan bock uppvaktar hondjuren i hans revir och vill snabbt komma dit för att jaga bort sin motståndare.

Locka på geten!

Ibland har redan bocken hittat en get som han uppvaktar. Då kan det vara svårt att få in honom på lock. Speciellt om han hetsar geten. Ett alternativ kan då vara att locka på geten.

Geten är inte alls lika upptagen i brunsten som bocken och med några blås i pipan som härmar killingens läte kommer geten ofta in med bocken i släptåg. Det är nu en skottchans kan komma, men det gäller att ta den snabbt. Geten är allt som oftast mer observant än brunstlystna bocken.

Skulle det däremot redan stå ett hondjur ute på ditt tilltänkta lockpass gäller det att vara försiktig när du lockar. Det är inte allt för sällan som ensamma hondjur kommer in för att titta vad som försiggår och upptäcker de dig, kan de spoliera hela lockpasset.

Fyra användbara läten

På dagens pipor finns det fyra olika läten. Killingens kontaktläte, getens kontaktläte, hetsläte och ångestläte.

Alla fyra läterna är användbara i olika situationer. Ibland måste man variera lockandet till bockarna i området. Både Nordic Roe och Clausen Roedeer call är blåspipor – pipor där du får fram ljudet genom att blåsa i pipan med munnen. På både Nordic Roe och Clausens pipa finns det ett gummiband på munstycket som kan flyttas till tre olika spår, beroende vilket läte du vill locka med.

Den klassiska buttolo-blatter är en pipa som du får fram ljudet genom att trycka på pipan. Det är ganska enkelt att urskilja de tre olika ljuden från pipan, där killingens läte är det första och getens ångestläte det sista på pipan. Du får fram ljuden och reglerar de olika locken beroende hur hårt du trycker med tummen.

Att ha en lockpipa i jackfickan på bockjakten är en billig utrustning som kan ge en fantastisk jaktupplevelse. På Youtube finns det även instruktionsvideos för många pipor.

Locka fler vilt!

När du sitter på ditt lockpass kan du optimera din jakt genom att vara observant på andra viltarter. Det är inte bara rådjur som kan komma in på dina lock, flera jägare som Jaktjournalen har varit i kontakt med berättar att det ofta kommer in räv när de lockat med killingsläte. Antagligen är det också en räv som är specialiserad att ta killingar och denna bör givetvis fällas om ett skottillfälle ges. Ta gärna med en lockpipa som är ämnad för rävlock med.

Med god planering, rätt utrustning och lite övning finns det goda chanser att lyckas med lockjakten. Lycka till!

Reportaget publicerades ursprungligen i Jaktjournalen nr 8, 2020.

The post Så lyckas du med lockjakten appeared first on Jaktjournalen.

The post Webbradio-special om björnjakten appeared first on Jaktjournalen.

I onsdags, 17 augusti, hittades en dansk jägare död i ett jakttorn i Eksjö kommun. Polisen misstänker att han dödats av ett vildsvin.

En som varit nära döden i en vildsvins attack är 58-årige Anders Ahlqvist från Sandhem.

Det var den 24 november 2018. Anders Ahlqvist var ute i skogen utanför Velinga, söder om Tidaholm, för att jaga vildsvin tillsammans med en grupp andra jägare.

En hårsmån från döden

När en av medlemmarna i jaktlaget fick in en träff på en vildsvinsgalt, följde Anders efter djuret när det försvann in i ett snår. Inne i snåret stod hans hund och skällde. Spår visade att galten blödde mycket kraftigt. Anders Ahlqvist tog för givet att den lagt sig och dött inne i snåret.

Men så var inte fallet. Plötsligt stod den skadskjutna galten mitt framför Anders. Sekunden därpå befann han sig en hårsmån från döden.

Gick till ursinnig attack

Galten gick till ursinnig attack. Med sina betar skar den sönder Anders Ahlqvists båda lår. Kraftigt blödande blev han liggande på marken med den ilskna galten över sig.

Skrikande slog Anders larm till jaktkamraterna. Samtidigt lyckades han få tag på sitt gevär, som han tappat vid galtens rasande angrepp. Med pipan bara ett 20-tal centimeter från vildsvinets huvud lyckades han avliva galten innan den hann gå till ny attack.

Anders jaktkamrater, som befann sig alldeles i närheten, skyndade fram för att hjälpa. Genom att strypa blodtillförseln till Anders ben med två livremmar, hårt åtdragna i vardera ljumsken, lyckades de få stopp på det värsta blodflödet.

”Visst var det nära”

– Jag hade tur som hade kompisarna så nära. De hjälpte mig snörpa åt blodkärlen i ljumskarna med två bälten. De såg också till att vi fick snabb kontakt med 112. Jag hade telefonen med dem på tråden liggande på bröstet medan vi väntade på ambulanshelikoptern. Så jag hann egentligen aldrig bli rädd på riktigt, minns Anders.

– Men visst var det nära. Jag hade aldrig klarat det om jag varit själv. Medan tiden gick kände jag hur mina händer och ben började domna bort, att cirkulationen höll på att bli dålig. Fast då kom ambulanspersonalen genom skogen. De hade med sig en läkare som började ge mig blod redan i ambulanshelikoptern, fortsätter han.

Läkningstiden blev tuff

Anders Ahlqvist fördes snabbt till Skövde sjukhus för intensivvård.

Konvalescensen efter dagarna på intensiven blev tuff. Vildsvinsgalten hade skurit ett djupt sår i Anders vänstra lår med sina betar. Insidan av högerlåret var helt uppsprättad, från knät till ljumsken – ända in till benet.

Blödningen hade varit omfattande. Men som genom ett under hade Anders pulsådror klarat sig undan vildsvinets vassa betar.

Inte helt återställd

Skadorna har tagit tid på sig att läka. Anders är visserligen tillbaka på jobbet på heltid igen. Men fullständigt återställd tror han inte att han någonsin kan räkna med att bli.

– Nej, jag har fortfarande dålig känsel i höger vad och i foten. Jag tappade tio kilo under sjukdomstiden och sådant gör att man tappar mycket ork. Det har tagit tid att återhämta sig. Jag har inte samma kondition i dag, som jag hade innan detta hände, säger Anders Ahlqvist.

Fortsätter jaga vildsvin

Man skulle kunna tro att den som varit så nära att förolyckas under jakt drar sig för att ge sig ut på vildsvinsjakt igen. Men redan i mellandagarna julen 2018 hängde Anders med sitt jaktlag ut i skogen igen.

Idag jagar han åter vildsvin, dock alltid iklädd ordentliga vildsvinsbyxor

– När olyckan hände hade jag vanliga skinnbyxor. De stoppar inte för mycket, kan jag säga. Betarna gick rakt igenom. Många tycker att vildsvinsbyxor är för tjocka och varma att ha på sig. Men idag tvekar jag inte en sekund med att ta på mig dem. De är en väldigt bra livförsäkring, säger Anders Ahlqvist.

Tänker mer på säkerheten

Trots att han var nära att mista livet, känner sig Ahlqvist inte rädd för att fortsätta jaga vildsvin.

– Nej, jag är inte rädd. Men jag har respekt för dem. Jag kastar mig inte längre in i de allra tätaste snåren och jag tänker på var jag ställer mig, så att jag alltid har en flyktväg om något skulle hända. Så mitt säkerhetstänkande är högt. Och jag använder alltid vildsvinsbyxor när jag är på vildsvinsjakt. Vildsvinsbyxor är något jag starkt rekommenderar alla som jagar vildsvin att använda. Man vet ju aldrig vad som kan hända, säger Anders Ahlqvist.

The post ”Jag hade aldrig klarat mig själv” appeared first on Jaktjournalen.

Hon bor vid havet i Hudiksvall och började jaga säl för åtta år sedan. Sedan dess har hon engagerat sig hårt i sälstammen, kustfiskarnas situation och hur Östersjön egentligen mår.

Anna-Carin är säljaktsinstruktör för Svenska Jägareförbundet och nu för tiden skjuter hon mellan 100 och 200 sälar per år.

För två år skedde en dramatisk förändring i sälarnas hälsostatus.

”Värre och värre!

– Jag började skjuta sälar som var väldigt magra. I början tänkte jag att de kanske var gamla, men det stämde inte. Det har varit varierande ålder på de magra sälarna och problemet har blivit värre och värre, berättar Anna-Carin.

Den senaste tiden har hon skjutit sälar som varit i så dålig kondition att de inte ens bytt päls.

– Jag tror inte de haft kraft nog för det. De ska byta päls i juni och nu är vi inne i mitten av augusti och jag skjuter sälar med gammelpälsen kvar, säger Anna-Carin.

Hon menar att det inte längre finns tillräckligt med mat för sälarna.

– Man har släppt in stora industritrålare som drar upp stora mängder fisk. Det vet kustfiskare, som slutat för att de inte får någon strömming, säger Anna-Carin.

Hon har påtalat situationen för tjänstemän på Naturvårdsverket.

”Naturens gång”

– Det är naturens gång, fick jag till svar. Men hur många sälar ska vi ha om det inte finns mat åt dem? Man måste välja – antingen tar man bort industritrålarna eller också sälarna. Maten måste räcka åt alla, frågar sig Anna-Carin.

Hon pekar på hur de svenska myndigheterna försvårar jakten, som kan minska sälstammen. Utanför Hudiksvall finns två stora sälreservat och där är jakt förbjuden.

– Vi skulle behöva gå in i reservaten och jaga, men det är inte tillåtet. Där ska sälarna vara i fred, är svaret jag får. Myndigheterna känner till problemet, men de stoppar huvudet i sanden, säger Anna-Carin Westling.

En teori är att sälarna drabbas av problem som surströmmingstillverkarna nu upplever: Det är brist på stora strömmingar.

– En säl ska äta flera kilo fisk per dag. När det måste jaga små strömmingar gör den av med mer energi än den får i sig. Då börjar den jaga fisk längs stränderna och älvmynningarna och drar på sig exempelvis hakmask och tarmsår, säger Anna-Carin Westling.

Länsfiskekonsulenten håller med

Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent i Gävleborgs län, håller med och kallar situationen för ”helt bedrövlig”

– Det är problem med den här storskaliga trålningen utanför vår kust. Den tar upp så mycket stor strömming så det knappt finns någon kvar. Just den större strömmingen är basföda för gråsälen, säger Kalle Gullberg.

Han tror kort och gott att en snabbt växande sälstam nu får problem att livnära sig.

Han pekar på andra livsbetingelser i havet som påverkas av den storskaliga trålningen. Strömmingsbristen leder till att storspiggen ökar kraftigt och äter rent på sikyngel.

– Fiskar man stenhårt på bara en art exploderar andra arter. Det är det som hänt – nu kommer stora mängder spigg in mot kusterna och äter upp abborryngel och gäddyngel. Det är en helt ny situation för sälarna vid kusterna – och då minskar deras späcklager, säger Kalle Gullberg.

Han konstaterar att sälarna i Gävleborg nu också ger sig på andra hotade arter som vildlax och öring.

– Testeboån i Gävle håller äntligen på att bli en ny vildlaxälv som ska klara sig själv. På senare tid har allt fler sälar, nu också vuxna sälar, gått upp i ån, så långt de kommer. Där ligger de och tar de små bestånd av utvandrande havsöringsungar och laxungar som vi har, säger Kalle Gullberg.

Forskare: Stort problem

Sven-Gunnar Lunneryd, forskare vid SLU, håller med om att Sverige nu måste välja mellan industritrålarna och sälarna.

– Det är också ett stort problem att sälarna fredas i olika typer av områden. Svårigheterna att jaga den patetiskt lilla kvot vi har i säljakten blir ännu större i de skyddade sälområdena i södra delarna av Östersjön och på Västkusten, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Säljakten, som är mycket krävande, kvävs också att det handelsförbud mot sälprodukter som EU infört.

– Fantastiskt skinn, kött och olja går inte att ta reda på. Istället ska sälarnas kastas bort, säger Anna-Carin Westling.

Nedan kan ni lyssna på bandad intervju med henne.

The post Omfattande svält bland sälar – larm från Gävleborg appeared first on Jaktjournalen.

På söndag startar årets licensjakt på björn och i Norrbotten får 55 björnar fällas. Så sent som på torsdagen avslog förvaltningsrätten i Luleå överklagandena från Jaktkritikerna och Rovdjursföreningen.

Därför är det klart för björnjakt i Norrbotten.

I ett dokument som sprids på Facebook skriver en av jaktledarna i samebyn att jägare som skjuter björn på samebyns område får en premie.

Skottpengar i 10-15 år

Gällivare sameby har stora problem med björnar som ger sig på renarna och därför är de angelägna om att så många björnar som möjligt fälls i trakterna där de verkar.

Ordföranden i Gällivare sameby, Stig Persson, berättar att samebyn betalat ut skottpengar i 10-15 års tid.

– Vi betalar 5.000 kronor för en skjuten björn. Det är för att gynna jägarna eftersom de inte får så mycket för köttet vid försäljning. Det var rykten om att björnkött inte skulle gå att sälja som gjorde att vi startade med skottpengar, säger Stig Persson.

Det brukar fällas ett par stycken björnar per år på Gällivare samebys marker.

The post Skottpengar på björn i Gällivare appeared first on Jaktjournalen.

Polisen misstänkte initialt att den danske jägare i 60-årsåldern som hittades död i ett jakttorn utanför Kråkshult i Eksjö kommun i onsdags, 17 augusti, kunde ha bragts om livet av en människa.

Greps för grovt brott

Två personer greps, misstänkta för grovt brott.

De släpptes ganska snart sedan man dragit slutsatsen att den döde attackerats av ett vildsvin och att hans frånfälle därmed ska behandlas som en olyckshändelse.

Eftersöket gav inget

Eftersom polisen trodde att den avlidne jägaren angripits av ett skadskjutet vildsvin hoppades utredarna att de eftersöksekipage som skickades ut under torsdagen skulle kunna lokalisera det skadskjutna djuret.

Men eftersökspatrullerna gick bet. Varken något skadskjutet vildsvin, eller några tecken på att ett sådant skulle varit inblandat i den 60-årige jägarens död kunde hittas.

P4 Jönköping rapporterar att en annan jägare satt på ett grannpass. Han hörde aldrig något skott avlossas.

Polisen är förbryllad

Nu framkommer även uppgifter om att polisen i Eksjö ska vara förbryllad av skadorna på jägarens kropp. Vanligast är att den som attackeras av vildsvin uppvisar skador på insidan av låren. Den döde jägares skador återfinns dock i första hand på framsidan av låren samt på utsidan av en höft.

Det uppger flera lokala och rikstäckande medier.

Polisen rubricerar fortsatt dödsfallet som en olycka. Men exakt vad som hänt anses fortfarande vara oklart.

Tros ha flytt vildsvin

Varför jägaren hittades uppe i ett jakttorn finns det flera teorier om.

En av dem gör gällande att mannen flytt det attackerande vildsvinet genom att klättra upp i tornet. En annan teori är att jägaren skulle ha tagit sig till konstruktionens topp i ett försök att få nätverkstäckning för sin mobiltelefon, i syfte att tillkalla hjälp.

Kroppen ska obduceras

Jägarens kropp ska nu obduceras och genomgå en rättsmedicinsk undersökning. Polisens förhoppning är att det ska ge mer exakta besked om vad som egentligen ligger bakom det tragiska dödsfallet.

Det kan dock dröja innan resultatet av undersökningarna är färdigt. Ett fullödigt rättsmedicinskt protokoll brukar tå några månader att få fram.

Öppen för nya brottsfakta

Till dess står polisen beredd att ändra brottsrubriceringen ifall nya fakta skulle föranleda en omvärdering av fallet.

– Skulle det vara så att de upptäcker att en kniv eller något annat orsakat skadorna, då blir det ändrat igen till en brottsutredning, säger Katarina Bäck vid Höglandspolisen i Eksjö till Smålands-Tidningen.

The post Döde jägarens skador förbryllar polisen appeared first on Jaktjournalen.

Jaktjournalen berättade i onsdags om de spektakulära vargincidenter som inträffat på fäboden den senaste tiden.

Vargen dödade först två får och låg åt på ett av fåren medan det levde – bara någon meter från fäbodens ägare.

Dagen efter tog en varg en get mitt framför ögonen på bland annat länsstyrelsens personal – som lyckades fånga händelsen på bild.

Länsstyrelsens initiativ

– På torsdagseftermiddagen fattade vi beslut om skyddsjakt på länsstyrelsens initiativ. Jaktområdet var mycket begränsat och på en yta alldeles vid fäboden, säger Caroline Dickson, viltchef vid länsstyrelsen i Dalarna, till Jaktjournalen.

En av länsstyrelsens anställda utsågs till jaktledare som i sin tur utsåg jägare som fick delta i jakten. Vid 09-tiden kom vargen in på fäboden och kunde fällas.

Det finns ännu inga uppgifter om i vilken kondition vargen varg, om den hade tydliga tecken på sjukdom eller skador.

The post Varg skjuten på fäbod appeared first on Jaktjournalen.

Nicklas och Hilton Syrén bor i Hällefors, men där är rådjursstammen svag. För bockpremiären gick resan cirka 20 mil söder ut till trakterna kring Tibro.

– Hilton vaknade klockan tre på morgonen och frågade om vi skulle åka nu. När det väl var dags klockan fyra så flög han upp, säger Nicklas Syrén.

Nicklas hade bestämt var de skulle sitta och locka. 45 minuter passerade utan någon action och Hilton konstaterade att det var ”tråkigt”.

– Han sa att han ville bestämma var vi skulle åka och att han skulle pipa, eftersom pappa inte var så duktig, säger Nicklas.

Lockade själv

Sagt och gjort. Vid ett hygge tyckte Hilton att det fanns en bra plats och beordrade pappa Nicklas att stanna bilen. De smög sig längst hyggeskanten och tog sig sedan fem meter ut på hygget innan Hilton plockade fram Buttolo-pipan.

– Hilton pep sex gånger, sedan kom bocken studsandes över hygget och jag fick skjuta den på cirka 20 meter. Det kanske tog två minuter max, säger Nicklas stolt.

Hilton är givetvis nöjd. Fem år till trots har han hunnit med en hel del jakt. Bland annat har han vid tre tillfällen varit med när pappa skjutit älg på ståndskall. Men detta var hans första bock.

– Nu har vi varit ute nästan varje dag efter det här, Hilton har tvinga mig. Men hemma har vi inte ens sett några rådjur, säger Nicklas.

Hilton själv beskriver jakten som ”bra och spännande.”

– Nu ska jag ha bock huvudet på mitt rum!

Favoritjakten för Hilton är dock inte klövvilt.

– Jag gillar rävjakt. Men pappa har skjutit bom tre gånger!

Var med i Jaktjournalens bockjaktstävling

Tävlingen pågår till och med 16 september!

Jaktjournalen förbehåller sig rätten att publicera bilderna på jaktjournalen.se samt i papperstidningen.

The post Femåriga Hilton fixade bocken åt pappa appeared first on Jaktjournalen.