Älgförvaltningen finansieras i dag huvudsakligen genom intäkter från fällavgifter och registreringsavgifter, det vill säga avgifter för fälld vuxen älg och älgkalv respektive avgift för registrering av älgskötselområde och licensområde. Eftersom älgstammarna varierar i storlek mellan år och län leder systemet med fällavgifter till en ojämn finansiering av älgförvaltningen. Särskilt små län där man skjuter färre älgar får svårt att finansiera sin förvaltning.
I utredningen föreslås att en liten del av kostnaderna, såsom för IT-system och nationellt utbildningspaket, finansieras nationellt via Viltvårdsfonden. Den övriga delen kan täckas av en ny typ avgift per registrerat område.
– Om utgångspunkten för finansieringssystemet ska vara långsiktigt och stabilt bedömer vi inte att fällavgifter är den bästa lösningen. Vår bedömning är att förslaget om finansiering genom avgift per registerat område är lämpligast för att finansiera de regionala kostnaderna för älgförvaltningen och det kan samtidigt lägga en grund för en framtida flerartsförvaltning. Vi vill dock betona att förslaget behöver utvecklas vidare för en lämplig utformning, säger Eva Thörnelöf, chef Viltförvaltningsenheten i ett pressmeddelande från Naturvårdsverket.