Anledningen till att beslutet dröjt så pass länge är att länstyrelsen velat ha så färska inventeringssiffror som möjligt för att på sätt kunna ge en tilldelning som baseras på aktuell fakta om stammens storlek.
– Vi kan ta mycket bättre beslut när vi avvaktar tills loinventeringen är nästan klar. Då kan vi använda aktuella data om lodjurens antal och utbredning och om problembilden i länet, när vi fastställer kvot och zonindelning för jakten, säger Michael Schneider i ett pressmeddelande.
Preliminära inventeringsresultat visar att det finns nästan lika många lodjur i länet som i fjol, och att stammen ligger nära målnivån för Västerbotten.
– Nu vill vi få till en jakt som gör att lodjuren varken ökar eller minskar fram till nästa år. Med årets tilldelning på nio djur borde vi kunna uppnå detta, säger Michael Schneider, rovdjursansvarig vid Länsstyrelsen.
Jakten ska kunna bedrivas effektivt och därför tillåts användning av motorfordon för att leta efter lodjur. Jaktlagstiftningen förbjuder jakt med hjälp av motorfordon, men Länsstyrelsen kan besluta om undantag i vissa fall.
Även fällfångst är tillåten i år och för denna finns det ett strikt regelverk. Endast godkända fälltyper får användas. Fällorna ska anmälas till Länsstyrelsen innan jaktperioden och de ska vittjas minst två gånger varje dygn.
Årets lodjursjakt får bedrivas i två stora jaktzoner. Kustlandet (fyra tilldelade lodjur) utgörs av kommunerna Norsjö, Skellefteå, Robertsfors, Vindeln, Umeå, Vännäs, Bjurholm och Nordmaling. Inlandet (fem lodjur) består av Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Malå, Lycksele och Åsele kommuner.