– Den stors förändringen mot de ursprungliga riktlinjerna från 2012 är att domstolspraxis och exempel på hur länsstyrelserna tidigare har fattat beslut nu har vävts in i texten, säger Gunilla Ewing Skotnicka, biträdande avdelningschef vid Naturvårdsverket.
Tanken är att de nya riktlinjerna ska underlätta för och vara ett stöd till länsstyrelsernas handläggare genom att samla tidigare domar och beslut, det så att de slipper leta efter detta själva.
Samtidigt ger riktlinjerna nu en fördjupad vägledning kring hur en del centrala begrepp kan tolkas. Det handlar till exempel om ”gynnsam bevarandestatus” och ”annan lämplig lösning”
– Det är länsstyrelserna som tar beslut de enskilda fallen och vi bidrar med en vägledning genom riktlinjer generellt. Det handlar om vilka saker som bör vägas in och vad man bör tänka särskilt på. Ett exempel är hur man bör behandla frågan om genetiskt viktiga vargar.
Två delar kvar att redovisa
Delrapporten innebär att Naturvårdsverket nu har presenterat den första av tre delar i regeringsuppdraget. De två kvarvarande handlar om referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för varg och om riktlinjer för flytta av vargar inom Sverige med tanke på bland annat risk för spridning av rabiessmitta.
– Skyddsjakten ska fungera som och vara ett verktyg i viltförvaltningen som bidrar till de övergripande och långsiktiga rovdjurspolitiska målen, säger Gunilla Ewing Skotnicka.
Riktlinjerna avser bara beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. För skyddsjakt på övrigt vilt tas andra reviderade riktlinjer fram. Naturvårdsverket har i ett annat, nyligen redovisat regeringsuppdrag också föreslagit författningsändringar i syfte att förebygga hot och trakasserier mot den som ansöker om eller genomför skyddsjakt.
The post Nya riktlinjer för skyddsjakt på stora rovdjur appeared first on Jaktjournalen.