Vi vill varna känsliga läsare för bildinnehåll i artikeln
Händelsen utspelade sig under en björnjakt i oländig fjällskogsterräng väster om Strömsund i slutet av augusti 2021. I Förundersökningsprotokollet redogör jaktledaren för händelseutvecklingen den aktuella dagen.
Jaktledaren tillsammans med ett antal jägare jagar björn och jaktledaren är också hundförare. Denna dag är de två jaktlag som jagar ihop. De brukar ofta gör det i samband med björnjakt. Jaktledaren är en mycket erfaren björnjägare som jagat länge i området.
Hans jakthundar får tag på björn och jägarna är utposterade på angivna pass. Jaktledaren följer efter hundarna och meddelar passkyttarna utvecklingen både över telefon och via jaktradio. Deltagarna kan också följa hundarna via sina egna pejlar.
”Nu skjuter någon på mig”
Björnen förflyttar sig hela tiden och passerar in på ett nytt jaktområde. Jaktledaren kontaktar då grannlaget och begär att få gå efter och koppla sina hundar. Men björnen vänder dock tillbaka in på marken igen, samtidigt börjar jakthundarna krokna.
Jaktledaren har hundarnas grova orange plastkoppel runt överkroppen för att synas bättre och rör sig högt och öppet i terrängen när han befinner sig i områden där det kan finnas skyttar.
Hundarna verkar ha blivit trötta av jakten och jaktledaren beslutar sig för att koppla dem. Han har cirka 600 meter till hundarna och rör sig uppe på en ås när han hör ett skott avlossas intill honom och han hinner tänka att det måste befinna sig en skytt helt i närheten. Sekunden senare bränner det till benet och jaktledaren förstår att han blivit träffad och faller till marken.
Rädd att förblöda
Blodet forsar ur det som en gång var jaktledarens vad. Nu är det bara ett stort tomrum på tio gånger tjugo centimeter. Jaktledaren är i chock men tillräckligt medveten för att rapportera vad som skett via radio. Han tänker ta av sitt bälte för att hindra ytterligare blodförlust, men upptäcker att han inte har något på sig.
Skytten kommer springande och skriker ”nej, nej” och säger att han trodde det var en björn han såg. Skytten fäster sitt bälte vid knät för hindra ytterligare blodförlust och lägger ett tryckförband över vaden. Jaktledaren har enorm smärta och måste bita i en pinne för att inte skrika rakt ut.
När räddningspersonal anländer med helikopter byts förbandet och jaktledaren får smärtstillande. Hela tiden har han haft dödsångest och trott att han skulle förblöda.
Livshotande skada
Skytten som tidigare aldrig jagat tillsammans med jaktledaren avlossade två skott med sitt gevär, en Huskvarna 1900 i kaliber 9.3×62. En av kulorna träffade jaktledarens underben men missade mirakulöst skelettet. Tryckvågen orsakade däremot fyra frakturer. Hade kulan gått genom benpiporna och krossat dem hade läget varit ännu mer allvarligt.
Nu kunde kirurger, efter att död hud skurits bort och jaktledarens skada stabiliserats, föra in en märgspik genom hela underbenet samt flytta muskulatur från låret på honom och bygga upp en ny vadmuskel, ett avancerat kirurgiskt ingrepp.
Skadan har enligt det rättsmedicinska utlåtande varit livshotande och jaktledaren har varit mycket orolig för bestående men och invalidisering. Jaktledaren är också traumatiserad. I förhör berättar han:
”Jag har åkt till Jämtland en vecka i somras och försökt fiska men det var jobbigt att komma tillbaka. Det är alla tankar som går till olyckan och det är ångesten som gjorde att det var jobbigt att komma tillbaks. Jag försöker komma förbi detta men det är svårt. Jag kommer aldrig att kunna utöva jakt som tidigare och den största orsaken är den fysiska biten.”
Skulle inte vara någon skytt där?!
I förhör med polisen berättar jaktledaren att han rörde sig mot hundarna för att koppla dem. Hans eget vapen var inte laddat. Han förstår inte hur någon passkytt kan ha befunnit sig där han gick eftersom han inte meddelat att någon skulle passa där.
Skytten förklarar i förhör att han skulle vara en rörlig passkytt längs med en gräns mot ett naturreservat. Han skymtar en björn från sitt pass och tänker att den skulle gå runt honom. Strax innan detta ska han haft radiokontakt med jaktledaren och meddelat att han befunnit sig i spåret där björnen passerat över gränsen.
Plötsligt hör skytten ljud bakom sig upp mot en bergsås. Han antar att björnen kommit tillbaka och ser ett par svarta ben mellan träden. Han avlossar ett skott mot det han tror är björnen, repeterar och skjuter igen. Avståndet uppskattas till 40 meter. När han hör ett mänskligt skrik grips han av panik och rusar mot platsen.
Bestrider ansvar
Skytten medger att han avlossat två skott men bestrider i förhör ansvar. Han menar att det rör sig om en olycka. Han beskriver sig själv som en rörlig passkytt under jakten. Han säger sig också vara en van björnjägare och hundförare som jagat björn sedan 2007. I polisförhör säger han sig inte fått med sig information om att jaktledaren skulle röra sig in i det område han själv rörde sig i.
Han skjuter mot det han tror är bogen på björnen, men det är dolt av skog så han ser inte exakt. I efterhand har han förstått att det var jaktledarens mörka byxor han såg. Skytten upprepar flera gånger i förhöret att han är erfaren och därför inte hade anledning att vara ”hispig” och skulle skjuta sin första björn.
I stämningsansökan som lämnats in till Östersunds Tingsrätt framkommer att skytten är beredd att skriva under ett strafföreläggande. Han företräds av advokat Sven Severin.
The post Så gick det till när björnjägare vådasköt jaktledaren appeared first on Jaktjournalen.