Konflikten har pyrt i klubben ett tag och för redan för fyra år sedan bröt sig ett antal münsterländerägare ur specialklubben för att istället arbeta för att få en egen rasklubb, något som inte är möjligt när rasen tillhör en specialklubb.
Anledningen till det här agerandet var att en del kleiner münsterländerägare menade att deras hundras specifika egenskaper inte togs om hand tillräckligt mycket i huvudklubben. För dem är rasens förmåga att släppa skall i förföljande av vilt vid stöt en viktig egenskap som i dagsläget inte kan bedömas på svenska prov.
Huvudsstyrelsen tog därför initiativ till en testverksamhet med ett så kallat harprov, relativt likt wachtelhundsklubbens fältprov, detta för att kunna göra en utvärdering av provet. Eftersom en del münsterländerägare men också ägare till andra raser inom vorstehklubben åker till Tyskland för att meritera sina hundar på jaktprov, beslutade också huvudsstyrelsen att det tyska provet HZP ska kunna likställas med en öppenklasstart på svenska fältprov och som jaktprovsmerit därmed kunna möjliggöra utställningschampionat.
Öppet brev
Nu har 53 domare och jaktprovsansvariga skrivit ett öppet brev som gått ut till alla lokalavdelningar i Svenska Vorstehklubben. I detta kritiseras huvudstyrelsens agerande med testverksamheten på hare, samt godkännandet av HZP.
Domarna som skriver under brevet menar att huvudstyrelsen inte har mandat att genomföra dessa förändringar, men de menar framför allt att en utökad provverksamhet inom specialklubbens verksamhetsområde, där även hundars drivande förmåga bedöms, är mycket problematisk. Den dispens som hundar inom kategorin Stående fågelhundar åtnjuter när det kommer till träningsmöjligheter på fågel stora delar av året, kan ifrågasättas när klubben börjar utvärdera och prova förföljande egenskaper på hårvilt.
Viktigt att lyssna på medlemmarna
Huvudstyrelsen svarar genomgående på synpunkterna i det öppna brevet och menar att kritiken är överdriven och att det i dagsläget inte finns några problem med vare sig testverksamheten på hare eller möjligheten att använda tyska prov för att få ut sitt utställningschampionat.
Vidare menar huvudstyrelsen att just med tanke på viljan från kleinermünsterländerägare att bilda en egen klubb, så är det väldigt viktigt att ta deras synpunkter på allvar. Svenska kennelklubbens föreningskommitté har också kikat på ärendet och gjort noteringar.
Kommittén skriver i sitt protokoll att det är väldigt viktigt att lokalklubbarna inom specialklubben ”gemensamt tar ansvar för att skapa möjligheter att fortlöpande utvärdera och, när det är påkallat, tillgodose önskemål från ägare till klubbens raser” och fortsätter, ” För det fall det inte är möjligt att tillgodose önskemålet inom ramen för SVK:s verksamhet anser kommittén att det bör finnas möjlighet att tillgodose det på annat sätt inom SKK”.
Kommitténs inställning öppnar för att Kleiner Münsterländer skulle kunna få en egen rasklubb, men med följden att de inte längre kan startas inom Vorstehklubbens provverksamhet.
I ett första svar på det öppna brevet var huvudstyrelsen hårda i tonen och meddelade att samtliga Kleiner Münsterländerägare skulle uteslutas ur Svenska vorstehklubben om en rasklubb bildades. Den skrivningen togs senare bort och istället skriver huvudstyrelsen att hundägarna bara kan starta på prov inom sin rasklubb om en sådan bildas.
Jaktjournalen har sökt ordföranden för Svenska Vorstehklubben, Rolf Grönstedt, för en kommentar men han hänvisar till det skriftliga svaret och vill inte uttala sig ytterligare.
– Våra synpunkter återfinns där, säger han.
Både det öppna brevet från domarna samt huvudstyrelsens svar finns att läsa i sin helhet på Svenska Vorstehklubbens hemsida.
The post Konflikt inför öppen ridå appeared first on Jaktjournalen.