Det handlar om ett jaktlag i norra Dalarna där en av medlemmarna ville delta i älgjakten som hundförare.
Totalt fanns sju medlemmar som anmält intresse för att släppa sina hundar i jakten. Mannen i det aktuella rättsfallet var den ende som nekades gå med hund.
Eftersom mannen inte ville delta som passkytt och uteblev från tre av sex jaktdagar tilldelades han endast en halv köttlott.
Han vände sig till Mora tingsrätt och hävdade att han i strid med lagarna som styr verksamheten i viltvårdsområden blivit avvisad från jakten. Han ville ha ersättning för köttet han gått miste om – 1.771 kronor.
Jaktledarens makt
Viltvårdsområdet företrädare har hänvisat till att det är jaktledaren som bestämmer hur gemensamhetsjakt ska bedrivas. Den missnöjde medlemmen har inte visat att han är erfaren som hundförare och viltvårdsområdet håller fast vid att beslutet, att vägra mannen att delta som hundförare, fattats på korrekta grunder.
Tingsrätten konstaterar att jaktledare har mandat att organisera gemensamhetsjakt så att den blir säker och effektiv och dömer till viltvårdsområdets fördel.
”Inget annat framgår av utredningen än att jaktledarna har agerat i enlighet med stadgarna och lagen om vildvårdsområden”, skriver tingsrättens jurister i domen.
Den klagande medlemmen i viltvårdsområdet döms att betala 900 kronor i rättegångskostnader till viltvårdsområdet.
The post Nekades gå med hund i älgjakten – vände sig till tingsrätten appeared first on Jaktjournalen.