Denna ledare publicerades i Jaktjournalen nummer 11 2021.
Jägare likställs med gängkriminella och eftersom jägare har vapen är det polisens insatsstyrka som sätts in för att göra gripanden. Det visar bland annat Hedinfallet och fallet i Hälsingland med rävjägarna som misstänktes för illegal vargjakt sedan det hittats vargblod på en sjöis. Då blev det både hemlig avlyssning och tillslag av insatsstyrkor.
Straffades ändå
Trots friande domar i tingsrätten i Hedinfallet och nedlagt åtal i Hälsinglandfallet kunde de misstänkta ”straffas” i form av bryska polisingripanden samt månadslång inlåsning och isolering i häktet. Det har även handlat om beslagtagna jaktvapen och flera års väntan på att de rättsliga kvarnarna mal färdigt.
För att råka illa ut kan det räcka med att, som i Hedinfallet, ha ”fel” åsikter i vargfrågan och bli utpekad av någon som vill orsaka skada.
Sågs bara som ringa tjänstefel
I Hedinfallet anmäldes åklagaren Lars Magnusson för tjänstefel eftersom telefonavlyssningen gjorts för ett misstänkt grovt jaktbrott som inte når upp till straffvärdet på över två års fängelse som behövs för sådana tvångsåtgärder. Men det såg Riksåklagaren, RÅ, som ringa tjänstefel. Det blev inte ens en förundersökning. Men beskedet var ändå att sluta avlyssna eftersom ingen dömts till mer än två år för ett enskilt grovt jaktbrott.
Nästa steg för RÅ blev att försöka ändra lagen med en Lex Hedin för att kunna fortsätta att jaga jägare. Den tidigare praxisen att använda begreppet seriebrottslighet för att få ihop ett straffvärde på över två år behöver få lagstöd, enligt RÅ.
Lobbyarbetet mot jägarna
I oktober 2019, ett år efter tillslaget mot de misstänkta i Hedinfallet, kom en framställan till regeringen från riksåklagare Petra Lundh när det gäller ny lagstiftning om hemliga tvångsmedel. Därmed startade lobbyarbetet för att på allvar kunna sikta in sig på jägare med hemlig avlyssning och övervakning. Jaktbrott bör ses som en organiserad form av ”seriebrottslighet”, där det samlade straffvärdet överstiger två år. Tvångsmedlen bör därför få användas för att identifiera misstänkta ”vid vissa särskilda brott, till exempel utpressning och grovt jaktbrott” skrev riksåklagaren.
Men då behövs en ny så kallad straffvärdeventil. Idag är avlyssning närmast uteslutet eftersom ett grovt jaktbrott bara brukar ge ett halvårs fängelse i straffvärdepraxis, konstaterade RÅ.
”Svårutredd brottslighet”
”Samtidigt kan sådana brott begås planerat, upprepat och i vissa relativt fasta grupperingar. Brottsligheten kan i sådana fall ha ett samlat högt straffvärde. Vidare är brottsligheten ytterst svårutredd. Den begås på platser och tider då vittnesiakttagelser sällan kan göras. Spaning från polisens sida är i regel inte heller möjlig. De inblandade och personer i kretsen kring dessa är erfarenhetsmässigt obenägna att medverka i utredningarna. Detta gäller även vid enstaka brott. För att dessa jaktbrott ska kunna utredas behövs därför HAK”, hävdade Riksåklagaren.
HAK står för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation.
Hotar rättssäkerheten
RÅ har fått bollen i rullning. Frågan om en ny straffvärdeventil utreds och ska redovisas till regeringen senast den 14 april 2022. I utredningsuppdraget ingår även att skärskåda om avlyssning och övervakning ska få göras för att hitta misstänkta. Tros det vara illegal vargjakt kan alltså jägarna i området få sina sms-meddelanden granskade.
Att framställa jägare som latenta gängkriminella är mycket illa och kan hota rättssäkerheten för hundratusentals vanliga, laglydiga medborgare i Sverige. Risken finns att rättsväsendet ges nya befogenheter som slår slint när aktivistiska myndighetspersoner får härja ännu mer fritt.